NYHET Riksrevisionens rapport med slutsatsen att lönekartläggning inte hjälper för att komma till rätta med löneskillnader på grund av kön har fått skarp kritik. Nu svarar utredarna.
En av slutsatserna i Riksrevisionens rapport är att lönegapet mellan kvinnor och män i enskilda företag som lönekartläggningar kan minska är relativt små – och att det är svårt att systematiskt belägga att löneskillnader är osakliga hos just små arbetsgivare. Bland annat eftersom det finns få anställda att jämföra mellan. Med det som grund föreslår utredarna att regeringen ser över om lönekartläggningarna kan göras mindre arbetskrävande för arbetsgivarna och då främst de med få anställda. Det har mött skarp kritik.
– Könslönegapet har minskat ganska dramatiskt sedan lönekartläggningen infördes 1994. Om jag läst rapporten rätt är antyder den att lönekartläggning inte bidragit till att minska gapet över tid samt att ett kvarvarande gap om 5–10 procent som vi ser i dag är för litet för att lagstiftningen ska ha någon ytterligare effekt, säger Johanna Rickne, professor i nationalekonomi vid Institutet för social forskning vid Stockholms Universitet.
En felaktig slutsats, anser hon, och får medhåll av Eberhard Stüber, senior utredare på Jämställdhetsmyndigheten – men som här uttalar sig i rollen som en del av Nätverket jämställda löner.
– I en internationell jämförelse är ett könslönegap på 6 procent på arbetsgivarnivå jättebra, ett litet lönegap. Men går vi ner på individnivån är 6 procents löneskillnad som inte åtgärdats ur ett livsperspektiv en inkomstförlust på över en miljon kronor, för specifikt den här individen, säger han.
Stüber och Rickne har sammanfattat sin kritik i en debattartikel på Dagens Arena och även i en längre skrivelse.
Kort sammanfattat anser de att Riksrevisionen har en bristande förståelse för det primära syftet med lönekartläggning, att det aldrig varit att minska lönegap mellan sektorer, branscher och företag – utan att förebygga lönediskriminering på individnivå.
På onsdagen drabbade de båda samman med Riksrevisionens utredare i ett seminarium arrangerat av Arena Idé med huvudfrågan: Funkar lönekartläggning? Det blev en diskussion som i mångt och mycket handlade om metodiken bakom rapportens slutsatser. Och hur mycket av det minskade lönegapet mellan kvinnor och män som egentligen kan tillskrivas en normförändring som den hårdare lagstiftningen kan ha bidragit till: Hur självklart har det blivit för arbetsgivare att granska löneskillnader utifrån kön? Det finns en svårighet i att utvärdera effekten av en proaktiv lagstiftning, menade Eberhard Stüber.
– Det är snarare så att vi har ett samspel mellan en mängd olika normativa förändringar, säger han.
I sin rapport pekar Riksrevisionens utredare på att bland andra företag och fackförbund anser att lönekartläggning är arbetskrävande, samtidigt som det sällan leder till att osakliga löneskillnader upptäcks.
– Vi ser i vår granskning att det är först när företag har 50–60 personer anställda det finns en chans för arbetsgivaren att ha ett underlag stort nog för att hitta könslöneskillnader, säger Christer Gerdes, utredare på Riksrevisionen och medförfattare till granskningsrapporten.
För arbetsgivare med 20 till 30 anställda visar rapporten att kravet på kartläggning inte har haft någon effekt på inkomstskillnaderna mellan könen. Bland annat den slutsatsen är grunden till förslaget om att förenkla regelverken för lönekartläggningar. Men Christer Gerdes tycker inte att slutsatserna kan tolkas på det sätt som kritikerna för fram.
– Vi säger inte att 6 procent är en så liten löneskillnad att man kan strunta i det, det är inte en särskilt snygg tolkning av våra slutsatser. De vi säger är att det är svårare att göra bedömningar av hur stor konkret påverkan som lönekartläggningar har när lönegapet är så litet, säger Gerdes efter att seminariet avslutats.
– Vi säger inte att lönekartläggningar ska avskaffas. Vi säger att de ska anpassas efter dagens arbetsmarknad så att de blir mer kraftfulla som verktyg. Till exempel förekommer det individuell lönesättning i dag, det behöver förtydligas hur sådant hanteras.
Däremot kunde han och rapportens andra författare, utredaren Yvonne Thorsén, hålla med om att vissa delar i utredningen är lite otydligt uttryckta.
Även Ulrika Boëthius, ordförande för Finansförbundet, har framfört kritik mot utredningens förslag om att ändra kraven på lönekartläggning. I en debattartikel i Dagens Arena i juni påpekade hon att förbundets uppfattning är att lönekartläggningar som metod fungerar och att det är fel att ändra något på grund av att arbetsgivare tycker det är krångligt och resurskrävande.
Se seminariet i efterhand via Arena Idés sajt för filmade seminarier: https://arenaide.se/video/
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
