“Det kan bli svårare att låna för dem med få finansiella tillgångar, men det kanske är en kostnad som är värd att ta.” Det säger vice riksbankschef Karolina Ekholm i en intervju med Dagens Arena.
I spåren av finanskrisen har politiker i flera länder skapat hårdare regleringar av finanssektorn. I Sverige har kraven på bankernas kapitaltäckning skärpts.
Sveriges Riksbank tar snart plats i ett nyinrättat ”stabilitetsråd” tillsammans med representanter för finansdepartementet, Riksgälden, Finansinspektionen. Rådets möten kommer att protokollföras och allmänheten får därmed en tydligare inblick i hur de olika institutionerna resonerar om Sveriges finansiella stabilitet.
Vice riksbankschef Karolina Ekholm har gått igenom den akademiska litteraturen och konstaterar att om forskningen förut pekade på fördelarna av en växande finansiell sektor, så har trenden nu svängt. Vice riksbankschefens åsikter kan komma att ge avtryck i det nyinrättade stabilitetsrådet. Karolina Ekholm presenterade sina slutsatser under ett seminarium med Global Utmaning. Dagens Arena har fått en intervju med henne.
Karolina Ekholm menar att hårdare reglering av finanssektorn har stöd i forskningen.
– Perspektivet har skiftat i den akademiska litteraturen. Finanskrisen är vattendelare, konstaterar Karolina Ekholm.
– Tidigare fanns en omfattande forskning som fokuserade på hur positivt det är med en stor och väl utvecklad finansiell sektor för ekonomisk tillväxt. De resultaten ifrågasätts nu. De stämmer bara upp till en viss gräns. Nya forskningsresultat visar att ytterligare expansion av den finansiella sektorn från en hög nivå relativt resten av ekonomin inte har någon positiv effekt på den ekonomiska tillväxten utan ser till och med ut att ha en negativ effekt.
– Samtidigt är detta en beskrivning av aggregerade data. Det är oklart vilka mekanismer som ligger bakom resultatet. Exakt vad det beror på lär det komma studier om framöver.
– Policyresponsen efter krisen har varit att skärpa upp reglerna. Men policyarbetet har skett utan ordentliga vetenskapliga studier eftersom man var tvungen att agera snabbt. Det är otillfredsställande att man på politisk nivå ska komma fram till nya ramverk utan att detaljerade analyser gjorts.
Banksektorn har ju varit kritisk mot reglering och menar att den riskerar att hindra investeringar till kreativa investeringar, särskilt till mindre företag utan säkerheter?
– Det driver de själva hårt förstås. Där försöker jag nyansera bilden. Ökade kapitalkrav är grundbulten i den nya reglering som är på väg att rullas ut.
Karolina Ekholm nämner forskare som Martin Hellwig och Anat Admati, författarna till “The Bankers’ New Clothes”, som hävdar att det är bara en myt att produktiva investeringar skulle hämmas. De menar att hårdare kapitalkrav kan vara dyrt för bankägarna, men ligger i samhällets intresse. Samtidigt pekar hon på en forskare som Philippe Aghion, som å sin sida säger att om bankerna måste använda mer eget kapital för att finansiera lån så kommer de att kräva starkare garantier av låntagarna, vilket kan slå mot nystartade idédrivna företag som är särskilt viktiga för den ekonomiska tillväxten.
Vilka slutsatser drar du för reglering av svensk och europeisk finanssektor?
– Som policymaker är min inställning att jag tror att det är rimligt att driva på med hårdare kapitalkrav. Jag tror inte att det är skadligt för långsiktig tillväxt. Vi har redan infört hårdare kapitalkrav i Sverige. Jag vill omformulera frågan till ”Hur ska man ska skapa en stabil långsiktig tillväxt?”
– Det kan bli svårare att låna för dem med få finansiella tillgångar, men det kanske är en kostnad som är värd att ta för att undvika återkommande kriser.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
