Bostad Ökningen av vinsterna för uthyrning av privatbostad slog rekord i fjol. Samtidigt är det en marknad präglad av stor osäkerhet för hyresgästen. Hyresgästföreningen är kritisk mot att regeringen vill stimulera andrahandsmarknaden i stället för att bygga fler bostäder.
Att hyra i andra hand är dyrt. Genomsnittshyran för en etta i Stockholm är enligt Blocket x Qasa 11 800 kronor. Hyr du i första hand är medianhyran för en etta i Stor-Stockholm 5 168 kronor, enligt SCB. Men kötiden för en bostad i huvudstaden ligger i snitt på 9 år.
Andrahandsuthyrningen är en miljardindustri i Sverige. Överskotten av vinsterna, som redovisas av Skatteverket, har ökat med 160 procent på tio år. Förra året skedde en rekordökning med 13 procent, från drygt 2,6 miljarder kronor till strax över 3 miljarder kronor.
Det stora ökningen tror Martin Hofverberg, chefsekonom på Hyresgästföreningen, beror på prisbilden på ägarmarknaden just nu.
– Sjunkande priser och höjda räntor gör att folk inte vågar sälja och inte kan sälja med den vinst man vill ha. Då är det fler som hyr ut bostaden i stället, så ökningen beror troligtvis på större volymer, säger han.
Regeringen vill göra det attraktivt för fler att hyra ut i andra hand. Man vill öka schablonavdraget – hur mycket av vinsten som är skattefri – från dagens 40 000 per år till 50 000. Vilket skulle innebära 200 miljoner kronor i minskade skatteintäkter varje år. Hyresgästföreningen är kritisk mot att regeringen, i en tid då bostadsbyggandet har kraschat och bostadsbristen förväntas bli större, satsar på andrahandsuthyrning i stället för fler bostäder.
”Ska inte vara huvudspår i bostadsförsörjningen”
Enligt en undersökning från Länsstyrelsen Stockholm bodde 3,5 procent i andra hand år 2021, vilket motsvarar 64 000 personer i Stockholms län. En stor ökning från 2017 då 47 000 personer hyrde i andra hand. Ytterligare 102 000 personer uppskattas bo inneboende hos någon.
Martin Hofverberg menar att vi rör oss mot en kontinental bostadsmodell där vi stimulerar köp och uthyrning av bostäder, i stället för bostadsbyggande. I Storbritannien kallas detta för ”Buy to Let” och ”Generation Rent”, framhåller han.
– Det är en generation som vill komma in på den ägda marknaden, men i stället för att staten investerar i att bygga fler bostäder stimulerar man andrahandsuthyrning för att fler ska äga lägenheter att hyra ut, säger Martin Hofverberg.
Enligt Hyresgästföreningen växer det på så sätt fram en osäker bostadsmarknad med ”hobbyvärdar” som hyr ut under korta tider och med osäkra villkor. Hellre ser föreningen ett större utbud av förstahandskontrakt med professionella hyresvärdar.
Men är det inte bra att människor vill hyra ut när det är sådan bostadsbrist?
– Att bostäder hyrs ut istället för att stå tomma är såklart att föredra. Men vi vill inte att det här ska vara ett huvudspår i bostadsförsörjningen. Det ska vara ett samhälleligt ansvar att lösa med ett jämnt bostadsbyggande, säger Martin Hofverberg.
Obefintligt skydd
Ett problem med andrahandsmarknaden är att det är svårt att peka på hur många som får betala överhyra. Det är ingenting som syns i Skatteverkets redovisning och Hyresgästföreningen har svårt att kartlägga hur många som betalar för mycket.
– Anledningen är ganska enkel. Det finns små incitament att gå till hyresnämnden och få din hyra prövad. Du kan inte få tillbaka pengarna retroaktivt och risken är att hyresvärden säger upp ditt kontrakt. Det är ett obefintligt skydd, säger Martin Hofverberg.
En grupp som drabbas av bostadsbrist och osäker andrahandsmarknad är studenter. Enligt en rapport från Sveriges förenade studentkårer (SFS) finns det omkring 400 000 studenter i Sverige i dag, men endast 100 000 studentbostäder. 68 procent av studenterna studerar på en ort där det tar längre tid än en termin att få en bostad.
– Vi ser att andrahandsuthyrningen ökar framför allt i de stora universitetsstäderna. Det hänger ihop med bostadsmarknaden generellt, att den har kraschat. Och det går ut över studenterna, säger Jacob Färnert, ordförande på SFS.
Han menar också att andrahandsmarknaden är ”helt urspårad”. Att studenterna kan få betala upp till 10 000 kronor i hyra, och att det rapporteras om kvinnor som utsätts för sexuella trakasserier av sina hyresvärdar.
Högre studier en klassfråga
Även nybyggnationen av studentbostäder har tvärnitat, framhåller Jacob Färnert. Den stora bristen på bostäder riskerar att skrämma bort människor från att studera vidare, menar han. Vissa utbildningar ges bara på ett antal orter där bostadssituationen är särskilt tuff.
– Det pratas om att alla ska ha möjligheter att plugga. Nu har det blivit mer en klass- och plånboksfråga. Möjligheten att studera beror på möjlighet till bostad, säger Jacob Färnert.
För att uppehålla nyproduktionen av studentbostäder vill SFS och Studentföretagen bland annat se ett statligt stöd för byggandet.
– Det är olyckligt att det tidigare investeringsstödet för hyres- och studentbostäder avskaffades och att frågan har blivit så polariserad, säger Jacob Färnert.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
