Var tionde person i restaurangbranschen är bidragsanställd och arbetslösheten ligger sedan några år kvar på tio procent. Trots detta går Visita i dag ut med att 7 500 jobb har skapats som följd av den sänkta krogmomsen.
7 500 jobb har skapats som en direkt följd av den sänkta krogmomsen, enligt branschorganisationen Visitas nya beräkningar. Samtidigt har var tionde anställd i restaurangbranschen någon form av bidrag från Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan och arbetslösheten ligger sedan några år tillbaka på tio procent. Hotell- och restaurangfackets ordförande Ella Niia har svårt att se en direkt koppling mellan momssänkningen och antal jobb i branschen.
– Vi har haft en stadig tillväxt av jobb som började redan innan momssänkningen. Men arbetslösheten bland våra medlemmar är fortfarande hög och många har olika typer av bidragsanställningar. Det finns också få heltidsanställningar, en anställd jobbar i snitt 53 procent, säger hon.
För ett och ett halvt år sedan skrev facket att arbetsgivarna plockar ut mellan 1,4 och 2,3 miljarder kronor i bidrag.
– Nystartsjobb och fas 3 är inte fasta, schyssta jobb. Det är jobb lika utbytbara som en diskmaskin. Branschen behöver en politik som prioriterar trygga jobb och bristyrken som exempelvis kock, säger Niia.
I en intervju i Svenska Dagbladet säger Marcus Mossfeldt, ansvarig för Konjunkturinstitutets rapport som 2013 visade ökningen av jobb i branschen, att det är ”fullt tänkbart att jobben fortsatt öka” som en konsekvens av momssäkningen. Han säger också att nettoeffekten i hela ekonomin kan bli mindre, att vi exempelvis ”kanske går mindre på bio.”
Det som också händer när 5,4 miljarder kronor (2013) går till restaurangsubventioner, är att andra branscher, som vårdbranschen, blir utan pengar. Som Mikael Feldbaum skrev för drygt ett år sedan: ”för samma summa hade ungefär 10 000 sjuksystrar kunnat anställas.”
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.