vräkningar Första halvåret 2022 vräktes 269 barn från sitt hem eller ett av sina hem. Med inflation och ökade kostnader befarar Kronofogden att fler kommer tvingas lämna sina hem.
Antalet barn som vräktes under perioden januari-augusti i år minskade marginellt jämfört med samma period förra året: från 273 till 269 barn. Sett till helåret vräktes 572 barn förra året, vilket var en tydlig ökning sedan året innan, då 449 barn berördes av vräkning.
I Dalarna, Stockholm och Skåne ökar antalet barn som berörs av vräkning, medan antalet har sjunkit i Västmanland, Västra Götaland och Örebro.
– Tyvärr kan vi förvänta oss en ökning under resten av året och under nästa år, säger Davor Vuleta, analytiker på Kronofogden.
Davor Vuleta framhåller att risken för detta har att göra med en rad olika negativa trender. Bland annat var antalet inkomna betalningsförelägganden 50 000 fler mellan januari och september i år jämfört med samma period förra året (946 000 jämfört med 896 000). Och på grund av elkrisen har antalet elskulder för privatpersoner ökat med 16 procent jämfört med förra året, och storlekarna på skulderna med 28 procent.
Antalet skulder för juridiska personer, som företag och aktiebolag, har ökat med 28 procent i år och skuldstorleken nästan fördubblats. Davor Vuleta är orolig att detta skapar en ond spiral.
– Allting hänger ihop. Elskulderna går upp, både privatpersoner och företag drabbas. Kanske tvingas företaget avskeda folk eller till och med stänga. Då ökar arbetslösheten vilket leder till större risk för skuldsättning. Därför misstänker vi att antalet vräkningar kommer att öka och att fler kommer påverkas på grund av dyr el och högre räntor, säger han.
Det har varnats om risken för fler vräkningar sedan pandemin. Hur ser riskerna ut i dagens ekonomiska läge jämfört med då?
– Under pandemin visste vi inte hur det skulle gå och hyresvärdar hade visst överseende med sena betalningar. Men nu när vi går in i lågkonjunktur har vi historiska exempel från 90-talskrisen och finanskrisen 2008, och vi vet att de som är mest utsatta – framför allt ensamstående med barn – drabbas mest. Många har spenderat sina besparingar under pandemin, och då är man mer känslig för att bli skuldsatt.
Även svenskarnas skulder till staten ökar något, med 25 000 fler skulder i år jämfört med samma period förra året. De skulderna består av bland annat underhållsstöd, studiemedel och parkeringsavgifter.
Kronofogden uppmanar bostadsbolag att ta ett större förebyggande ansvar för att undvika vräkningar. Myndigheten har fått i uppdrag av regeringen att stärka den lokala samverkan mellan hyresvärdar och socialtjänsten för att hindra att ärenden går så långt som till vräkning.
Stockholmshem, ett av Stockholms tre kommunala bostadsbolag, bedriver en sådan samverkan. Linn Bernhardsson är chef för hyresjuridiska enheten, där fyra personer arbetar på heltid för att förebygga vräkningar. Varje månad har den här enheten möten med ansvarig för vräkningsförebyggande på varje stadsdel där Stockholmshem har lägenheter.
– Vi stämmer av ärenden som börjar gå lite långt, till exempel där hyrorna börjar hamna efter. Vi är ju ingen social myndighet, det är därför vi samverkar med kommunen, säger Linn Bernhardsson.
I de här ärendena börjar Stockholmshem att söka kontakt genom att mejla, ringa eller skicka brev. Om det inte lyckas kan det bli fråga om hembesök.
– Om de inte har hört av sig är det att åka ut och knacka på som är nästa steg, och det kan med fördel göras tillsammans med socialtjänsten. Det gäller att försöka få kontakt och berätta om den hjälp vi kan erbjuda. Det är inte alltid så lätt för många har stoppat huvudet i sanden, säger Linn Bernhardsson.
I huvudsak är hjälpen som erbjuds att till exempel förklara var hyresgästen kan vända sig för hjälp med skuldrådgivning. Stockholmshem ger generellt sett inga anstånd med hyran eller väntetid före vräkning.
– Men om vi väl lyckas upprätta en dialog med hyresgästen så löser det sig oftast.
På frågan om vad hon tänker om att vräkningar av barn ökat i Stockholm under 2022 säger Linn Bernhardsson att det ofta hänger samman med andrahandsuthyrningar.
– De som hyr ut lägenheterna i andra hand har en tendens att inte lämna tillbaka sina lägenheter efter uppsagt kontrakt. När Kronofogden väl kommer dit och ska avhysa upptäcker vi att det bor en barnfamilj där när vi ska avhysa. Det är något som vi ser ökar, säger Linn Bernhardsson.
Vad tror du att ökningen beror på?
– Dels ökar nog andrahandsuthyrningar, och dels kan många av våra hyresgäster ha utvandrat och då måste vi gå via domstol. Väntetiden är så lång för ärenden så man kan fortsätta tjäna pengar på en uppsagd lägenhet.
Om de som vräks inte har förstahandskontraktet hamnar ansvaret hos socialtjänsten.
– Vi kan ge anstånd med utflytt i en till två veckor, säger Linn Bernhardsson.
Men det kan också vara åt andra hållet; att barn står skrivna på en lägenhet de faktiskt inte bor i, eller att de bor mestadels hos den andra föräldern. Det kan också göra statistiken över barnvräkningar missvisande, menar Linn Bernhardsson.
Att vräka barnfamiljer med förstahandskontrakt är något som inte förekommer hos Stockholmshem, säger hon.
– Jag har jobbat här sedan 2020 och sedan dess har vi inte vräkt en enda barnfamilj med förstahandskontrakt, säger hon.
Åsa Paborn är talesperson för hemlöshetsfrågor på Sveriges Stadsmissioner. Hon oroas över vad de ökande levnadsomkostnaderna nu kan leda till.
– Vi ser en oroande tendens där människor får mindre i plånboken och riskera att falla igenom, och så småningom vräkas. Varje sådan händelse riskerar att skapa ett utanförskap som håller i sig och som det är svårt att komma tillbaka ifrån, säger hon.
I våras kom utredningen Sänk tröskeln till en god bostad. Flera förslag i den skulle vara bra för att motverka den långsiktiga hemlösheten, anser Sveriges Stadsmissioner.
Det handlar till exempel om att kommunala bostadsförmedlingar i större utsträckning ska kunna ge förtur till prioriterade grupper, att barnfamiljer kan få hjälp till ett hyreskontrakt av statliga hyresgarantier och att försörjningsstöd ska räknas som godkänd inkomst hos hyresvärdarna.
– Vi ger redan förtur till bostäder för studenter och pensionärer, så varför skulle vi inte kunna prioritera fler grupper, säger Åsa Paborn.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
