NYHET Skolelever strejkar för för klimatet i 123 länder. Ett engagemang som vissa vuxna väljer att bemöta med ilska. Psykologen Liria Ortiz ser flera orsaker bakom beteendet.
Det började med en klimastrejkande tonåring utanför riksdagshuset i Stockholm. I dagsläget samlar Greta Thunbergs kamp för klimatet hundratusentals barn och ungdomar världen över. Manifestationer i form av skolstrejker för klimatet är en av metoderna som används för att nå ut till vuxna makthavare. I dag med manifestationer i 2052 städer i 123 länder under parollen Fridays for Future.
Samtidigt fylls sociala medier av negativa kommentarer och direkt hat riktat mot Greta själv och ungdomarna som väljer att strejka för klimatet. Ilskna kommentarer om skolplikt blandas med vuxna som anser att klimatkrisen är en bluff och att ungdomarna är okunniga.
Dagens Arena ringer upp psykologen Liria Ortiz som återfinns i flera expertpaneler för att fråga: Vad är det som får vuxna att bete sig så här mot barn och ungdomar som engagerar sig för klimatet?
– Jag ser flera anledningar. En av dem har vi sett återkommande under historiens gång, en konflikt mellan generationer där de gamla inte har förståelse för ungas engagemang i aktuella frågor. Det kan handla om att de äldre inte har samma värderingar, säger Liria Ortiz.
Historien upprepar sig, menar Ortiz, och pekar på rörelsen mot kärnkraft som ett historiskt exempel. Hon ser en rimlighet i reaktioner från föräldrar som oroar sig för hur strejkandet kan påverka barnens skolgång. Men det nedvärderande tonläget som vissa vuxna väljer att använda mot barns engagemang har hon mindre förståelse för.
– Det här är en vanlig mekanism hos någon som inte delar en annan människas åsikter som kallas kognitiv bias. ”Du gör något eller tycker något som jag inte håller med om, därför nedvärderar jag dig och därmed också din kunskap inom det här området”. Det är en annan av anledningarna till tonläget vi ser mot barn och unga som engagerar sig. Vi ser ju bland annat den här typen av väldigt nedvärderande åsikter spridas om Greta Thunberg.
Liria Ortiz menar att den här typen av väldigt negativa åsikter och personpåhopp riktat även mot underåriga inte är något nytt, även om det sprids lättare och syns mer i dagens sociala medie-landskap. Och att tonläget är så högt inom just klimatfrågan är inte så konstigt, tycker hon.
– En anledning kan vara att de känner sig personligen anklagade. Kärnan i vad ungdomarna säger är ju ”hade ni vuxna gjort mer hade vi inte hamnat i den här situationen, ni har inte tagit ansvar”. När vi känner oss ifrågasatta, börjar vi försvara oss, säger Liria Ortiz, och fortsätter:
– Vuxnas ilska mot klimatstrejkande barn handlar om oförmåga att ta ansvar. Förnekelsen sitter i att när vi väl accepterar ett faktum, som att vi bär ett ansvar för klimatförändringarna, ställer det också krav på att vi agerar. För vuxna kan det innebära förändringar som är obekväma på ett personligt plan, som att resa och konsumera mindre.
Att välja förnekelse gör att vuxna slipper ta ansvar och förändra sitt beteende, menar Liria Ortiz.
Vad har du för råd till barn och ungdomar reagerar på hur vuxna bemöter dem?
– Om det handlar om synpunkter som inte är personinriktade kan du alltid börja med att se om det finns något som är faktamässigt riktigt i det som påstås, det är alltid bra att ta till sig kunskap från flera håll. Men om det är personangrepp, strunta i det som skrivs eller sägs. Tänk att det här kan vara vuxna som inte har förmågan att vara konstruktiva när de framför sina åsikter, deras reaktioner handlar inte om dig och har inte med dig att göra.
Hur ser du på föräldrar som oroar sig för barnens engagemang?
– Som vuxen är man ansvarig för att barnen går till skolan, ja. Men ditt barn är en del av en rörelse som förespråkar att vi ska strejka fredligt, sitta ner och prata med varandra. Se det goda i det här, ditt barn vill göra skillnad och att världen ska bli bättre. Det är något att vara väldigt stolt över, säger Liria Ortiz.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.