Rutavdraget är ett köttben till medelklassen för att de ska sluta upp bakom ett system som gynnar dem allra högst upp i pyramiden.
I en valdebatt i SVT råkade jag trampa på några ömma högertår genom att ifrågasätta skattesubventioner till ”hushållsnära” tjänster, det så kallade rut-avdraget.
Jag avkrävdes då en ursäkt för att ha varit ”nedlåtande” och för att ha kallat en hel bransch för ”tjänstefolk”.
Centerpartiet, nyliberalismens i dag mest renläriga partipolitiska gren, startade till och med en webbaserad indignationskampanj (tatillbakadet.se).
Växande inkomstklyftor är den viktigaste kraften som driver efterfrågan på hushållsarbete i hemmet. I samhällen där någras arbetskraft är jämförelsevis mycket billig, blir det mer lockande för de förhållandevis rika att ta deras tid i anspråk för ett allmänt underlättande av vardagen. Begreppet ”tjänstefolk” synliggör här en maktrelation.
Utvecklingen i denna riktning bör enligt min mening motverkas, snarare än stimuleras av statsbudgeten. Detta tycks vara obegripligt och/eller provocerande för borgerliga debattörer. De har låtsats som om ifrågasättande av dåliga villkor och missriktade subventioner är att ”nedvärdera” dem som jobbar – ett slags liberalkonservativt huvudstående.
Att arbeta i någon annans hem med hushållssysslor skapar inte sällan en särskild sorts underordning. Hemmets avskildhet är i sig en riskfaktor. Det finns också andra klass- och könskodade orsaker.
Till skillnad från den som handlar en specifik och avgränsad tjänst av säg en elektriker, är rut-tjänsterna ofta mer diffusa. Även om det som avtalas exempelvis är städning och/eller barnpassning, ligger det närmare till hands för köpare av tjänsten att uppfatta det som att tjänsten är den person som ställer sig till förfogande.
Socialantropologen Anna Gavanas, som har studerat både den ”vita” och den ”svarta” städsektorn, menar att ”städyrket har så låg status i samhället” att de människor som utför det ofta behandlas ”på ett sätt som man inte ens hade kommit på tanken att göra i andra sammanhang”.
Att städ- och hushållsarbetets status skulle höjas av att konsumenten betalar ett lägre pris framstår inte som särskilt troligt. Det faktum att andelen utlandsfödda har ökat starkt bland anställda i städsektorn är dessvärre en indikation på motsatsen.
Ett av huvudargumenten för rut har varit att det ”gör svarta jobb vita”. I en rapport från Skatteverket framgår att 6 procent av rutanvändarna köpte svarta tjänster innan reformen. Å andra sidan var det 25 procent som köpte vitt. Som bland annat Gavanas forskning har visat, verkar inte efterfrågan på svarta tjänster ha sjunkit när den vita marknaden har expanderat. Skiljelinjen är heller inte alltid så skarp i praktiken.
Högern argumenterar aggressivt för att rut är gjort för ”vanligt folk”. Men det är en väsentlig skillnad på att ha regelbunden hemhjälp och att köpa flyttstädning en gång. I Gällivare uppgick sålunda användningen till i genomsnitt 66 kronor per år utslaget på alla invånare, i Danderyd cirka 1 600.
Ändå säger rutfrågan något väsentligt om en framgångsrik borgerlig strategi för att förändra Sverige i grunden. Arbetarrörelsen sjösatte en gång reformer som skapade sin egen samhällsdynamik – mekanismer för minskade klyftor och för en stärkt solidaritet inom breda skikt. Socialförsäkringssystemen är ett viktigt exempel. Också folk med relativt höga inkomster vann ökad trygghet och fick materiella intressen i systemet – samtidigt som det på ett övergripande plan omfördelade till dem med lägre inkomster.
Rut är en i raden av reformer som gör motsatsen för mellanskiktens sociala orientering. Medan privatiseringar och skattesänkningar urholkar kvaliteten och räckvidden i de gemensamma lösningarna, kan några köttben kastas åt en ängslig ”medelklass” för att den ska sluta upp bakom system som gynnar dem allra högst upp i pyramiden.
Övertidsbonanza på jobbet? Livspussel-rut! Havererad skola? Läx-rut! Utarmad hemtjänst? Pensionärs-rut!
Tusenlappar som sparas på avdragsberättigad rengöring av inomhuspool i all ära. Det är solidaritetens borttynande som är den verkliga trofén för högern.
Ali Esbati
Nya numret av Magasinet Arena kommer att finns i butik från och med 9 september.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
