Hej!
Jag har länge undrat över en grej och det är varför vissa människor har så svårt att ta ansvar för sina handlingar. Privat har jag ofta stött på människor som vägrar att erkänna att de gjort något fel ens när det slagit mot andra, och en enkel sak som att be om ursäkt skulle göra att man slapp en konflikt eller uppsagd vänskap. Men nu ser jag det ju mer och mer även i politiken. Särskilt då hos personer som Donald Trump som aldrig någonsin ber om ursäkt. Allt han gör är alltid andras fel och på något sätt är han alltid själv offer.
Varför är det så svårt för vissa att ta ansvar och erkänna misstag eller dumma grejer för att i stället skylla ifrån sig?
Bästa hälsningar,
Elin
Hej Elin,
Sedan barnsben får vi lära oss om dygden i det lilla ordet förlåt. Det är centralt för att våra relationer ska fungera och att vi ska kunna leva tillsammans. Socialpsykologisk forskning har också visat att de flesta mår bra både av att be om ursäkt och av att förlåta. Men människor kan också må bra av att vägra be om ursäkt, ibland till och med ännu bättre.
Att be om ursäkt är att blotta strupen. Först behöver du erkänna för dig själv att du gjort fel. Och för många människor är det svårt. Att erkänna egna fel skapar en spricka mellan bilden av en själv (som för de flesta är överdrivet positiv) och ens eget agerande. För narcissister blir det extra hotfullt eftersom de har en närmast omnipotent självbild. Men en allmänt bräcklig självkänsla kan också vara en anledning. När man väl klarat av att erkänna brister för sig själv så är nästa steg att också göra det inför andra. Att be om förlåtelse är att sträcka ut sin hand med risken att bli avvisad och dömd i stället för att faktiskt bli förlåten. Det är svårt att lämna kontrollen till den andra.
Att känna sig attackerad minskar viljan att be om ursäkt.
Därför har personer som värderar makt och autonomi svårare att säga f-ordet. När människor vägrar säga förlåt ökar deras känsla av kontroll och makt. Donald Trump är ett paradexempel på denna typ: ber aldrig om ursäkt, blottar aldrig strupen. Föraktar till och med ursäkter som ett tecken på svaghet.
Att känna sig attackerad minskar viljan att be om ursäkt. Det skulle kunna vara en ytterligare förklaring till Trumps aversion mot ursäkter. De upplever sig konstant vara under attack, och ägnar därmed all energi åt att försvara sig.
Deras inställning till förlåtelsen är dock otidsenlig. Enligt forskningen lever vi i ursäkternas tid. De senaste 20 åren har det skett en dramatisk ökning av politiska avböner och offentligt blottade strupar. Det betyder dock inte att förlåtelsen ökat. I takt med den ökade kvantiteten ställs högre krav på kvalitet i form av äkthet och påföljder. Det räcker inte längre med att bara göra en pudel.
Karoline Östman
Leg. psykolog
Detta är en text publicerad i Magasinet Arena. Prenumerera här!
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
