Vi lever i ett konkurrenssamhälle; vem får högst betyg i skolan, vem kommer in på de bästa gymnasierna och universiteten, vem får jobb, vem klättrar, vem får en bostad, vem vinner, vem förlorar? I en tävling finns alltid rädslan närvarande.
I en tävling ligger ilskan bara ett litet steg bort. Om trygghetssystemen urholkas mitt när tävlingen pågår – om du vet att du kan förlora och att det inte är säkert att någon håller i dig om du faller – blir rädslan större och steget till ilskan kortare.
Rädsla och vrede kan gå i olika riktningar. Känslorna kan riktas inåt, mot det egna jaget, och vändas till skam. De kan riktas mot dem som är steget bakom; någon som inte fanns här i konkurrensen tidigare hotar mig. De kan riktas uppåt, mot dem som redan hade vunnit så mycket och som nu vinner ännu mer.
I en sådan situation måste ett socialdemokratiskt parti kunna konsten att navigera. Även om SAP är ett parti som numera bejakar konkurrens som livsprincip – och det måste man göra om man stöder kapitalism som samhällssystem – kan man fortfarande kanalisera rädsla och vrede åt olika håll.
Sossar, säg inte att det är den enskildes fel om hen hamnar i ”utanförskap”! Sossar, gå inte med på att skikta arbetarklassen i ”infödda” och ”invandrade”! Rikta vreden uppåt i samhällspyramiden! Sluta krama entreprenörsandan! Kom ihåg att arbete är grunden för allt vi behöver.
Denna artikel är en del av reportaget “Vägval S” i Magasinet Arena. För att läsa fler texter på temat, klicka här. Gillar du det du läser? Prenumerera på Magasinet Arena här.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
