I svulstig powerpointprosa siar nätgurun Kevin Kelly om hur dagens digitala trender kommer att prägla de närmaste 30 åren.
Framtiden är en korsning mellan Wikipedia och Sverige.
Det är en av de mer otippade profetiorna i nätgurun Kevin Kellys nya bok, The invitable. Understandig the 12 technological forces that will shape our future, där han analyserar dagens digitala trender och extrapolerar dem för att i svulstig powerpointprosa sia om hur de kommer att prägla de närmaste 30 åren.
30 år är förstås något av en evighet med internetmått mätt. För 30 år sedan hade Kevin Kelly själv nyligen blivit bekant med den primitiva variant av internet som tog formen av text och kod. Han jobbade med kontrakulturlegenden och internetpionjären Stewart Brand på Whole Earth Catalog och Whole Earth Review, och 1985 hjälpte han till med att starta det banbrytande nätforumet Whole Earth ‘Lectronic Link, mer känt som The Well.
1992 rekryterades Kelly som tidningen Wireds första chefredaktör och publicerade kolumner med tips om Usenet-grupper, ftp-sajter och e-mejladresser. Det må låta mossigt i dag, men när det begav sig var det bleeding edge; att öppna ett nummer av Wired var att tjuvkika in i framtiden.
The Inevitable är långt ifrån en lika kittlande ögonöppnare. Något internet har lyckats formidabelt med under de senaste 30 åren är att detronisera informationens grindvakter. Alla som är intresserade av den digitala utvecklingen har i dag omedelbar tillgång till all tänkbar information, inte bara från publikationer som Wired, Ars Technica och The Verge, utan även från bloggande experter, forskningsinstitutioner och forum för entusiaster.
Kellys tolv profetior är således inga scoop, även om han slår in dem i fina paket med hemmasnickrade namnetiketter. Artificiell intelligens blir »Cognifying«, streaming blir »Flowing«, och så vidare. Trenderna är välbekanta, men Kelly definierar dem lika omsorgsfullt som sprudlande entusiastiskt, och förklarar vart de tar oss både härnäst och i en mer avlägsen framtid.
En av de uppenbara trender han identifierar är »sharing«, som tjänar som överskrift för allt från delande av små tankar i sociala medier till crowdfunding och storskaliga open source-projekt som Apache och Linux.
Med ett stycke halsbrytande tankeakrobatik definierar han detta delande som »digital socialism«. Och nätgemenskapernas ickekommersiella kollektivism kan komma att spilla över till politiken, menar han. »Ju mer vi skördar frukterna av sådant samarbete, desto mer öppna blir vi för socialistiska institutioner … framtiden är en hybrid med drag av både Wikipedia och den moderata socialismen i, säg, Sverige.«
Den politiska analysen lyser till största delen med sin frånvaro, och när den väl dyker upp är den mer än lovligt naiv. Kelly redogör storögt för hur fantastiskt mycket information vi delar med varandra på plattformar som Facebook och Twitter – helt ideellt! – men försummar att granska vad det innebär att sådana auktoritärt styrda plattformar blir våra digitala allmänningar, eller att de totalövervakar våra förehavanden för att kunna servera oss oemotståndliga annonser alltmedan vi ägnar oss åt detta »ickekommersiella« delande. För en mer komplett bild av utvecklingen rekommenderas att varva Kellys panegyrik med Silicon Valley-kritikern Evgeny Morozovs buttra skrifter.
Bokens i särklass viktigaste kapitel handlar om artificiell intelligens. Den utvecklingen, förhåller sig till övriga trender som en tsunami förhåller sig till en spottloska. I dag innebär AI självstyrande bilar, hypereffektiva sökmotorer och tjänstvilliga assistenter i mobiltelefoner. I morgon omvälver den arbetsmarknaden, den medicinska vetenskapen och våra vardagsliv.
»Vi måste låta robotarna ta över«, skriver Kelly och noterar att de inte bara kommer att göra våra jobb utan snart också en mängd jobb som vi aldrig skulle ha kunnat göra.
För oss arma människor återstår då att »fokusera på att bli mer mänskliga än vi varit«. Vad nu det innebär. En hel del grubblande över livets mening, kan tänkas. Och med lite tur kommer robotarna att erbjuda alla oss överflödiga människor en hygglig medborgarlön för att dela statusuppdateringar med varandra i vårt sköna nya Sverigepedia.
Sam Sundberg, frilansjournalist och författare
Detta är en text publicerad i #5 2016 av Magasinet Arena. Vid citering, referera till Magasinet Arena. Vill du läsa vidare? Köp numret här.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.