Det räcker inte med fina åsikter för att skapa tolerans och öppenhet i praktiken, om den vita medelklassen ändå stannar i sina reservat.
Hej,
I sommar har partiledarna talat om svenska värderingar. Som del av en minoritet i Sverige kan jag uppleva det här pratet som en del av svensk konsensuskultur. Politikerna säger att i Sverige ska alla tycka som majoriteten. Finns det mindre plats att tänka annorlunda i Sverige? Är svenskarna ett förtryckande folk?
Bör jag vara rädd om jag tycker annorlunda? Eller överdriver jag?
/ Anders, 53.
Psykologen svarar:
Enligt den internationella undersökningen World Values Survey är Sverige det land i världen som värderar minoriteters rättigheter, migration och jämlikhet högst. Det betyder inte att svenskar är ensamma om dessa värderingar, men vi är ändå extrema i jämförelse med andra. Så utifrån våra värderingar verkar vi ha en stor tolerans för olikhet. Konsensuskulturen och viljan att alla ska vara lika verkar alltså inte vara mer än en gammal myt.
Historiker menar inte desto mindre att den inte bara finns, utan också är djupt rotad i det svenska samhället. Den går tillbaka till bondesamhällets byalag som var tvungna att fatta gemensamma beslut.
Socialpsykologisk forskning visar tyvärr på att det finns en ganska svag koppling mellan värderingar och faktiskt beteende. Vi tenderar dock att överskatta hur mycket värderingar styr vårt beteende och underskattar betydelsen av konformitet och kulturella normer. Brittiska The Telegraph satte fingret på paradoxen när de beskrev Sverige som landet som älskar invandring, men är skeptiskt mot invandrare.
Det uppstår alltså en konflikt mellan uttryckta toleranta och öppna värderingar och en kulturellt nedärvd strävan efter likhet, som kan förklara det dubbla förhållningssättet till invandring som finns i Sverige. Öppenhet gällande lagstiftning och politik och samtidigt stora svårigheter att släppa in det som upplevs som främmande och i längden en misslyckad integration. Så det verkar finnas en grund för din känsla av att den svenska kulturen är aningen trång.
Vi behöver uppdatera vår självbild och se vårt gamla bondearv i vitögat. Det räcker inte med fina åsikter för att skapa tolerans och öppenhet i praktiken, om den vita medelklassen ändå stannar i sina reservat. Så du som läser och bor på Södermalm, sluta snacka och flytta till förorten!
Karoline Östman, Leg. psykolog
Detta är en text publicerad i #4 2016 av Magasinet Arena. Vid citering, referera till Magasinet Arena. Du kan köpa numret digitalt här.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
