Boverket undrar vad som skiljer allmännyttan från vilket privat bolag som helst.
Innergården till Hornsgatan 58 står i bjärt kontrast till det bullriga shoppingstråket precis utanför. Yngve Sundblad har slagit sig ner bland utemöblerna.
Här har han bott sedan 1980-talet, i ett av de fyra hyreshusen i kvarteret som fortfarande ägs av kommunen. Resten har omvandlats till bostadsrätter.
Som ordförande i Hyresgästföreningens förhandlingsdelegation anmälde han för två år sedan kommunen. Det kom att handla om mer pengar än vanligt.
– Hyresförhandlingarna är bara tjafs i jämförelse.
Året innan hade den borgerliga koalitionen tagit 1,3 miljarder kronor ur stadens tre bostadsbolag, våren 2013 beslutade de att ta ut 3,3 miljarder kronor ytterligare. En ny lag hade nämligen precis trätt i kraft. Det var EU som krävde att allmännyttan verkade på marknadens villkor. Eftersom bostadsbolagen i Stockholm, genom kraftiga hyreshöjningar och utförsäljningar, kunnat ansamla en stor mängd kapital, var politikerna inte sena att utnyttja den nya lagen.
Sedan sekelskiftet hade hyresutveckligen varit dubbelt så stark som inflationen och mer än 50 000 bostäder hade sålts ut. Att bolagen var överkapitaliserade blev därför ett slående argument.
– Bara de 1,3 miljarderna är väl nästan 20 000 kronor per hyresgäst, säger Yngve.
Intäkter från utförsäljningar får i princip användas hur som helst. Men med hänsyn till kommunens bostadsförsörjningsansvar måste den andra delen, som ju kommer från hyresgästernas hyror, återinvesteras i bostads- och integrationsfrämjande åtgärder.
Och den borgerliga koalitionen upprepade därför att de 3,1 miljarder kronor som tagits direkt ifrån hyresgästernas samlade månadshyror, skulle förbrukas i de pågående ytterstadsprojekten i Järva och Söderort. Men i budgeten visade det sig att en stor summa även skulle gå till kommunala arbeten som bland annat överdäckning av E18, uppbyggandet av industrilokaler i Bromsten, infrastruktursatsningar samt hotell, butiker, buss- och spårvägsterminal i Älvsjö centrum.
Vare sig oppositionen eller hyresgästerna kunde riktigt se hur industrilokaler i Bromsten och överdäckning av E18 hade en anknytning till Stockholms bostadsproduktion. I stället verkade det handla om investeringar i kommunens ordinarie verksamhet.
Yngve Sundblad njuter i försommarsolen. Han hälsar på en granne som passerar. På grund av bostadsrättsomvandlingen är hon tvungen att gå en omväg till tvättstugan. Utegården som hon tidigare kunde gå igenom har fått grindar och lås.
Ett halvår senare kom beslutet från förvaltningsrätten. Kommunerna har i lagen getts stort utrymme att själva bestämma hur bostadsbolagens överskott ska användas, förklarade domarna, och politikerna i Stockholm hade därför inte handlat felaktigt.
Bakgrunden till den nya lagen är en anmälan från fastighetsägarna till EU-kommissionen. Genom hyreslagen var de kommunala bostadsbolagen hyresnormerande och eftersom bolagen drevs utan vinstsyfte hade det en dämpande effekt på hyresutvecklingen.
Det störde fastighetsägarnas affärer och när EU-kommissionen slog fast att Sverige bryter mot EU:s konkurrens- och statsstödsregler inleddes en utredning. Ut kom den nya lagen. Nu ska allmännyttan i stället drivas enligt affärsmässiga principer och anpassa sig till den privata bostadsmarknadens hyror.
– Det innebar en stor förändring eftersom andemeningen för de kommunala bostadsbolagen när de kom från första början ju var att de inte skulle vara vinstdrivande och därmed inte driva upp hyrorna, förklarar Ingrid Birgersson, jurist på Boverket.
Allmännyttan, i synnerhet genom miljonprogrammet, har spelat en nyckelroll i uppbyggandet av välfärdsstaten. Det viktigaste har hela tiden varit att hålla nere hyrorna och att säkra rätten till bostad åt alla.
Men efter lagändringen ska kommunerna i stället kräva sina bostadsföretag på marknadsmässig avkastning, och de får som sagt, om än enligt vissa regler, också ta ut ytterligare pengar.
– Problemet är att lagen är luddig, säger Ingrid Birgersson.
Kommunerna har getts så stort utrymme till självbestämmande och Boverket, som fått i uppgift att granska uttagen, har haft svårt med att tolka vad som egentligen ryms inom bostads- och integrationsfrämjande åtgärder. Kommunens autonomi värderas högt och man vill från statens sida inte gå in och styra i detalj hur bostadsbolagens pengar ska användas, menar hon.
– Det har därför varit svårt för oss att förstå vad som ingår. Huvudsyftet med begränsning är ju trots allt att pengarna ska stanna i bolagen, fortsätter Ingrid Birgersson.
Hon berättar att Stockholm dominerar totalt vad gäller beloppen. Uttagen där svarar för 90 procent av de totala överföringarna i landet. Vad av det som tidigare karaktäriserat allmännyttan som finns kvar efter lagändringen är oklart. I lagen finns alltför tydliga motsättningar.
– Nu ska ju bolagen drivas i allmännyttigt syfte, men samtidigt som vilket privat företag som helst. Hur det går ihop kan man fråga sig, säger Ingrid Birgersson.
RIP allmännyttan
1947
Bostadsförsörjningslagen gör kommunerna skyldiga att erbjuda bostäder. Staten subventionerar bostadsbyggandet med kravet att allmännyttan drivs utan vinstintresse.
1975
De allmännyttiga bostadsföretagens hyror ska genom hyreslagen vara vägledande för hela den privata bostadsmarknaden. Förmånliga räntebidrag garanteras.
1992
En omfattande skattereform införs som till stor del finansieras genom skatteuttag från bostadssektorn. De allmännyttiga bostadsföretagens särskilda räntebidrag och bostadslån avskaffas. Stora delar av allmännyttan säljs av och resultatet blir en dramatisk nedgång i bostadsproduktionen.
2002
Den nya allbolagen kräver att allmännyttiga bostadsbolag drivs utan vinstintresse. Kravet på kommunalt ägande och kontroll slopas. Staten bestämmer hur stor avkastning som ägaren får kräva. Stopplagen kräver länsstyrelsens godkännande vid försäljning av allmännyttan.
2005
Fastighetsägarna anmäler svenska staten till EU-kommissionen för överträdelse av EG:s statsstödsregler. Kommissionen ställer sig på Fastighetsägarnas sida. S-regeringen tillsätter en utredning för att formulera en långsiktig självkostnadsprincip som kan motverka framväxandet av oskäliga hyror utan att strida mot EU-reglerna.
2006
Alliansregeringen tar bort kravet på ett godkännande av länsstyrelsen för försäljning av allmännyttiga bostäder. Utredningens krav på en långsiktig självkostnadsprincip tas bort.
2011
Lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag ersätter allbolagen från 2002. Allmännyttan ska bedrivas med marknadsmässiga avkastningskrav. Kommunen får göra utdelningar ur allmännyttan. Hyreslagen ändras och de allmännyttiga bostadsbolagens hyror ska inte längre vara hyresnormerande.
Källa: Boverket, SOU 1997:81 kapitel 5, SOU 2008:38 bilaga 11
Malin Jansson, frilansjournalist
Texten finns i #4 2015 av Magasinet Arena. Vid citering, referera till Magasinet Arena. En prenumeration av tidningen kan tecknas här »
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
