Vesna Prekopic ska utmana flykten från förorten.
Jag har tackat ja till att bli rektor på Fryshusets nya grundskola i Husby.
Siktet är inställt på att bygga upp en av Stockholms bästa grundskolor. ”Omöjligt, det är ett självmordsuppdrag”, säger skeptikerna. ”Förstår du inte att det inte bara är skolorna som ratas med hjälp av det fria skolvalet, ungdomarna flyr ju även arbetslösheten, ohälsan och kriminaliteten”, säger de till mig.
Jo, jag förstår att områden som Husby, Rinkeby, Biskopsgården och Rosengård dräneras på unga kunskaps– och framtidstörstande ungdomar. Elever med hög ambition och stark studiemotivation, eller som har föräldrar som vill se ett bättre liv för sina barn, flyr sin egen ort.
”Var går du i skolan nu?”, frågar jag fjortonåringen från Kista med somaliska föräldrar, som stannat till vid vårt informationsbord. Hennes svar förstummar.
– Jag går i en svensk skola i Solna. Ja, alltså du vet, en skola där det är mer blandat, förklarar hon.
Ungdomarna flyr sin ort av flera skäl. Alltför många skolor klarar inte att leva upp till de drömmar som närs om ett annat liv än att äta, sova, dö. Utbildningen, jobben, det lyckade livet finns någon annanstans. Välj rätt, välj bort, är budskapet som hamrats in i årtionden.
Men jag förstår inte att det finns skolor som år efter år tillåts misslyckas med sitt huvuduppdrag, att ge alla barn och unga en likvärdig utbildning.
Skolverket visar att 40 procent eller fler i årskurs 9 i socioekonomiskt utsatta områden inte får behörighet till gymnasiet. Värdena är skamligt låga när det gäller arbetsro. Ser man till statistikens orsaker är det inte konstigt att röster allt oftare höjs för att ifrågasätta det svenska skolvalssystemet.
Enligt Institutet för arbetsmarknads– och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) är en del av förklaringen till resultatrasen otvivelaktigt elevsorteringen, som i sin tur förklaras med boendesegregationen och till viss del friskolesystemet.
Det finns inget självändamål i att bedriva skola. Skolan är till för eleverna. Ändå beslöts hösten 2007 att Dalhagsskolan i Husby skulle läggas ned. Inte för att pedagogiken brast, utan för att spara in på lokalkostnader, skrev lokaltidningen Mitt i Kista i november 2007. Klassrummen skulle kostnadseffektivt fyllas på i grannskolorna, utan hänsyn till elevernas sociala bakgrund och pedagogiska behov.
Samma Dalhagsskola, som stått tom i många år, ska nu rivas för att bygga nya lokaler. Fryshuset Grundskola Västra ska byggas upp som den samhällsbärande demokratiska institution den ska vara och kommer aldrig acceptera en annan elevsyn än att alla har rätt till en god utbildning.
Visst blir vi en del av det dräneringssystem som göder utbildningsklyftorna på nationell strukturnivå, men på lokal nivå kommer skolvalet möjliggöra för oss att göra skillnad. Det behövs, annars skulle inte hälften av eleverna välja bort sina lokala skolor. Vi ska visa att utbildning är lika viktigt i förorten som det är i innerstaden. Att ungdomarna i förorten är lika viktiga som i innerstaden.
Skolvalet tycks inte vara i närheten att försvinna, så medan diskussionen förs om dess vara eller inte vara, kommer jag använda mig av systemet för att skapa en skola som inte nöjer sig med mindre än 100 procent godkända elever.
”Varför skulle ni lyckas, när andra inte gjort det?” fortsätter tvivlarna. Jag undrar varför vi inte applåderas som vill försöka. Och om vi inte klarar utbildnings– och bildningsuppdraget ska vi inte ha en skola, lika lite som de privata eller kommunala huvudmän som misslyckas med att ge eleverna det de har rätt till.
Sköter man inte detta basala samhällsuppdrag, ska man fråntas det. Det är lätt att glömma att skolan finns till för eleverna, inte tvärtom.
Vesna Prekopic skriver ledare på Dagens Arena och är rektor på Fryshuset Grundskola
Västra.
Det här var ett utdrag från Magasinet Arena #3 2015. Vid citering vänligen referera till Magasinet Arena. Magasinet Arena #3 2015 finns i butik från och med 9/6. Köp nr 3 2015 här. En prenumeration av tidningen kan beställas här >>
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
