När finanskrisen slog till hösten 2008 ledde det till kraftigt sänkta pensioner för landets pensionärer. Nu riskerar samma sak att hända igen.
Det svenska pensionssystemet är kopplat till finansmarknadernas upp- och nedgångar. När tillväxten sjunker och börsen faller slår den så kallade ”bromsen” i pensionssystemet till – vilket innebär lägre pensioner.
Den senaste veckans ekonomiska oro, triggat av skuldkrisen i Europa och USA:s sänkta kreditbetyg, har gjort att allt fler flaggar för att pensionerna snart kan komma att sänkas igen.
– Om den här låga nivån på börsen håller, vilket jag håller som troligt, så påfrestar det pensionssystemets finanser och det ökar bromsens kraft. Bromsen är redan i nu och då kommer man behöva bromsa ytterligare, säger KG Scherman, före detta generaldirektör vid Riksförsäkringsverket och en av arkitekterna till det nuvarande pensionssystemet, till Sveriges Radio.
Pensionssystemet hänger ihop med börsen via de statliga AP-fonderna. Sammanlagt förvaltar första till fjärde AP-fonden nästan 900 miljarder kronor, något mer än hela Sveriges statsbudget, åt Sveriges pensionärer. Tanken är att pengarna ska växa på börsen och fungera som en ”buffert” om inbetalningarna till systemet skulle bli mindre än pensionsutbetalningarna.
Men det är inte alltid börskurvorna pekar uppåt. 2008 förlorade de fyra AP-fonderna över 190 miljarder kronor på världens börsfall, skriver Dagens Nyheter. Och enligt tidningens beräkningar kan fonderna ha förlorat runt 50 miljarder kronor på börsnedgången under 2011.
Pensionsmyndigheten, som har det övergripande ansvaret för den allmänna pensionen, manar dock till lugn.
– Börsen har en mycket liten betydelse för pensionerna, säger Annika Sundén, ställföreträdande generaldirektör på Pensionsmyndigheten, till Sveriges Radio.
I stället menar hon att det som framför allt spelar roll för pensionernas storlek är hur mycket pensionsavgifter som kommer in i systemet.
– 2008 var det andra faktorer, som arbetslösheten, som också spelade in, säger hon.
Alltså: Om den nuvarande finansoron leder till lägre tillväxt och växande arbetslöshet sjunker också inkomsterna till pensionssystemet. Då ökar risken för att ”bromsen” slår till och ger lägre pensioner.
Pensionärernas Riksorganisation, PRO:s, ordförande Curt Persson, är ändå kritisk till pensionssystemets nära koppling till börsutvecklingen.
– Inför 2010 hade AP-fonderna en orealiserad förlust på runt 190 miljarder. Året efter var AP-fonderna ifatt igen, tack vare börsuppgången. Trots det ledde den tillfälliga nedgången till sänkta pensioner. Vi måste fråga oss om vi ska ha ett pensionssystem som är så känsligt för svängningarna på finansmarknaderna, säger han till Dagens Arena.
En av anledningarna till att även mycket insatta personer kan komma till så olika slutsatser är pensionssystemets stora komplexitet. Dessutom är det förstås mycket svårt att göra säkra förutsägelser om den ekonomiska utvecklingen. Det visar sig inte minst om man tittar tillbaka på det nuvarande pensionssystemets tillkomst. Historikern Urban Lundberg har studerat övergången till dagens system.
– Att bromsen skulle slå till sågs som oerhört osannolikt när pensionsreformen drevs igenom, lite grann som kärnkraftsolyckan i Harrisburg. Det var något som man inte alls hade räknat med, säger han.
– Nu har den gjort det, och det visar hur osäkra sådana här prognoser är.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
