”Dude, what’s going on?”. Toms fråga hängde i luften framför TV:n på Piney Branch Road i Washington DC, där sex kompisar delade ett hus. Vi studerade vid Johns Hopkins SAIS och CNN stod alltid på i vardagsrummet. Senare under dagen skulle vi ha en föreläsning med Condoleezza Rice. På TV:n såg vi hur det andra flygplanet exploderade mot det södra tornet. Föreläsningen ställdes in.
11 september 2001 var USA världens kvarvarande supermakt, såväl ekonomiskt som politiskt. Dollarn var urstark och gjorde en svensk studentplånbok tunn. Vi missade sällan en onsdag på Millie & Al’s, då ölen kostade en dollar hela kvällen.
I går menade Financial Times att de tre viktigaste orden det senaste årtiondet inte alls har varit ”War on terror”. Svaret är snarare ”Made in China”. De tre viktigaste orden framöver? FT:s förslag är ”Owned by China”.
I en ny bok, ”That used to be us”, försöker Thomas L. Friedman och Michael Mandelbaum reda ut orsakerna till USA:s stagnation (den senare var en av våra professorer vid Johns Hopkins). Författarna menar att kalla krigets slut skapade en helt ny global spelplan, men USA hade ett glatt 1990-tal på grund av minskade militärutgifter, låga oljepriser och de produktivitetsökningar som internet gav.
11 september 2001 förändrade allt. Enligt The Brown Project har Bushs krig i Afghanistan och Irak hittills kostat ofattbara 4 biljoner dollar. Det motsvarar USA:s kumulativa och omdebatterade budgetunderskott under de sex åren 2005-2010.
Till en början gick allt bra ändå, tack vare kreditsteroider i form av en bygg- och låneboom. Men den nya, uppkopplade och platta värld som USA hade varit med och skapa sammanföll med Bushs försummelser.
I söndags talade Friedman om sin bok i ”Meet the Press”. Han framhöll fem ingredienser som förklarar USA:s position som ekonomisk supermakt: Utbildning, invandring, infrastruktur, statligt finansierad forskning samt möjligheter att få kredit och starta företag utan att finansiell vårdslöshet skapas. ”Men så fick vi det värsta årtiondet i amerikansk historia”, sa Friedman och ritade fem negativa kurvor i luften för understryka utvecklingen sedan 2001.
Efter krig, finanskris och Bushs försummelser sitter Obama i en ekonomisk-politisk rävsax. En av sex amerikaner är beroende av food stamps. Huspriserna har fallit mer än när Steinbeck skrev ”Vredens druvor”. Arbetslösheten är drygt 9 procent. Det ekonomiska haveriet har kompletterats med en politisk handlingsförlamning som till stor del, men inte bara, förklaras av tepartyrörelsen. När Obama talar till kongressens båda kamrar i morgon är ämnet hur nya jobb ska skapas. Men vad han vill och borde göra är inte alls samma sak som vad han kan göra.
Nyligen hade vi återträff med studentkompisarna från Johns Hopkins. Tio år sedan 9|11, ”American decline” diskuterades intensivt. Till slut höll en amerikansk vän upp min iPhone som bevis på att USA kommer att behålla positionen som ekonomisk supermakt.
Vi vände på telefonen. Där stod ”designad i Kalifornien, monterad i Kina”. Vi enades om att bevisläget gällande USA:s ekonomiska framtid ännu är oklart.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
