Med det ökande antalet barn och unga med svenska som andraspråk blir lärares kunskap om andraspråksinlärning allt viktigare. Det bör snarast bli ett nationellt examensmål i alla lärarutbildningar.
Samstämmig forskning visar att lärarens ämneskunskaper, ämnesdidaktiska kunskaper och val av arbetssätt har en avgörande betydelse för elevers kunskapsutveckling och skolframgång.
Likaså visar samstämmig forskning att ordförrådet och grundläggande språkliga verktyg är den enskilt viktigaste faktorn för elevers skolframgång i olika ämnen. För att elever med annat modersmål än undervisningsspråket ska uppnå framgångsrika studieresultat är det viktigt att alla lärare i alla ämnen på en skola har kunskaper om villkoren för andraspråksinlärning och om språk- och kunskapsutvecklande undervisningsmetoder i skolämnen.
Denna kunskap gynnar också samtliga elevers möjlighet till skolframgång. Det är vedertagna slutsatser inom forskning och betonas också internationellt av OECD.
Skolverket har under senare år genomfört stora kompetensutvecklingssatsningar för att skolledare och lärare i olika ämnen ska få grundläggande kunskaper om dessa villkor och möjligheter för skolframgång.
Därför är förra veckans nyhet i Ekot – att andraspråksperspektivet generellt saknas i lärarutbildningen – för de flesta skolforskare, lärarutbildare och verksamma inom skolan ingen nyhet. Det är en brist som har lyfts fram vid ett flertal tillfällen till sittande regering, men också till den tidigare, exempelvis genom remissvar då lärarutbildningarna skulle reformeras 2011.
Med lärarutbildningsreformen 2011 infördes ett antal examensmål som ska styra lärosätenas innehåll av utbildningen. Som exempel kan nämnas att ämneslärarexamen för årskurs 7 till 9 har 23 examensmål, varav de flesta består av flera delar.
En del examensmål är mer allmänt formulerade såsom att ”visa förmåga att ta till vara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling”. Andra är mer specifikt framskrivna, såsom kunskaper om konflikthantering eller förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg.
Trots påpekanden och argument i remissvar som baserades på forskning och beprövad erfarenhet kom kunskaper om andraspråksinlärning inte med som examensmål inom lärarutbildningarna.
I Ekots reportage framkommer att det enbart är ett lärosäte, Malmö högskola, som har skrivit in andraspråksinlärning som ett eget lokalt mål. Helene Hellmark Knutsson, ministern för högre utbildning och forskning, intervjuades i reportaget och vill inte ändra i lärarutbildningarnas examensmål. Hon sa att ”Den grundläggande inställningen hos oss är att det är lärosätena som sköter både dimensioneringen och hur man lägger upp utbildningen.”.
Examensmålen ligger dock till grund för utvärderingarna av högskoleutbildningarna. Därigenom fastställs utbildningarnas kvalitet, och examensmålen är därför starkt styrande.
Genom att ett kunskapsområde finns som examensmål så “finns” detta kunskapsområde hos alla lärosäten. I klartext innebär det en satsning på kunskapsområdet från lärosätets sida. Det blir för lärosätet viktigt att man inte missar kunskapsområdet för konsekvensen vid utvärderingar innebär ”brister i kvalitet” om kunskapsområdet inte finns med och behandlas i olika kurser. En konsekvens av att det finns så många detaljerade examensmål är att det är svårt att få in andra kunskapsområden i utbildningen.
Hellmark Knutssons intervjusvar antyder en ambition att inte vilja detaljstyra lärarutbildningarnas innehåll med inrättandet av de många examensmålen. Situationen är dock sådan att den aktuella förordningen med alla andra examensmål kvarstår. Lärarutbildningen är således redan detaljstyrd.
Kunskap om andraspråksinlärning måste vara ett principiellt viktig inslag för alla lärarstuderande i alla lärarutbildningar. Och det blir allt viktigare med det ökande antalet barn och unga svenskar med svenska som andraspråk. Dessa ungdomar har en begåvningsreserv som det är ytterst viktigt för samhället att stimulera, utmana och ta tillvara.
Ungdomar erövrar ett välfungerande språk för olika sammanhang med hjälp av professionella lärare. En professionell lärare kan beskrivas som ämneskunnig och ämnesdidaktiskt skicklig och medveten om språkets roll för elevers kunskapsutveckling i det egna ämnet.
Därför är det viktigt att kunskaper om andraspråksinlärning snarast görs till ett nationellt examensmål i alla lärarutbildningar. Det är så viktigt att vi anser att det också bör vara kvar när regeringen gör en översyn och prioriterar bland de nationella examensmålen.
Pernilla Andersson Varga, lektor med inriktning mot likvärdighet i språk- och kunskapsutveckling, Utbildningsförvaltningen i Göteborg
Monica Axelsson, professor i tvåspråkighet med inriktning på svenska som andraspråk, Institutionen för språkdidaktik, Stockholms universitet
Zahra Bayati, lektor i pedagogik, Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, Göteborgs universitet
Marie Carlson, docent i sociologi, Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet
Helena Colliander, doktorand i pedagogik med inriktning mot vuxnas lärande, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet.
Elisabeth Elmeroth, professor i pedagogik, Institutionen för utbildningsvetenskap, Linnéuniversitetet
Saima Glogic, språkutvecklare i Tyresö
Sheila Gloppestad, förstelärare i svenska som andraspråk, Sätraskolan, Stockholm
Susanne Gustavsson, lektor i pedagogik, Institutionen för hälsa och lärande, Högskolan i Skövde
Ingrid Henning Loeb, lektor i pedagogik, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet
Per Holmberg, docent, Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet
Kenneth Hyltenstam, professor, Centrum för tvåspråkighetsforskning, Stockholms universitet
Helena Korp, docent i pedagogik, Institutionen för individ och samhälle, Högskolan väst
Pirjo Lahdenperä, professor i pedagogik, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Mälardalens högskola
Lill Langelotz, lektor i pedagogiskt arbete, Sektionen för pedagogisk utveckling och forskning, Högskolan i Borås
Inger Lindberg, professor i tvåspråkighet med inriktning på andraspråksinlärning, Institutionen för språkdidaktik, Stockholms universitet
Beatriz Lindqvist, docent i etnologi, Institutionen för historia och samtidsstudier, Södertörns högskola
Ulrika Magnusson, universitetslektor i svenska som andraspråk, Institutionen för språkdidaktik, Stockholms universitet
Helena Malmqvist, förstelärare, Katrinelundsgymnasiet, Göteborg
Jan Mellgren, verksamhetschef, Center för skolutveckling, Göteborgs stad
Elisabeth Mossberg, ordförande Lärarförbundet, Göteborg
Sven Persson, professor i pedagogik, Institutionen Barn-unga-samhälle, Malmö högskola
Tünde Puskas, lektor i pedagogiskt arbete, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Linköpings universitet
Roger Säljö, professor i pedagogik, Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, Göteborgs universitet
Gunnar Valinder, ordförande Lärarnas Riksförbund, Göteborg
Christina Wesslén, rektor för Ekonomiprogrammet, Katrinelundsgymnasiet, Göteborg
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
