Bristen på personal är fortfarande vårdens i särklass största utmaning. Trots det prioriterar Stockholms landsting svindyra lokaler framför goda villkor för personal som sliter dygnet runt, skriver oppositionslandstingsrådet.
Äntligen har de första patienterna tagits emot på Nya Karolinska sjukhuset. Det känns skönt att sjukhuset, efter alla skriverier, äntligen börjat bedriva vård.
Hur jättesjukhuset kommer att påverka länets övriga vård får framtiden utvisa. Men att flytten av alla patienter, driftsättningen och framförallt själva vården kommer att bli bra, det har nog få betvivlat.
Och det är inte minst på grund av att det nya sjukhusets dyra salar, precis som Stockholms andra sjukhus, bemannas av sjuksköterskor, undersköterskor och läkare som jobbar stenhårt. Personal som inte har något att göra med räntesnurror, OPS-lösningar, riggade upphandlingar, eller borgerliga mörkläggningar. Den är på plats för ge att patienterna god vård och rädda liv.
Därför är det minst sagt nedslående att först öppna Svenska Dagbladet och läsa om hur löneutvecklingen för sjuksköterskor är mindre än någonsin, och sedan i en Expressen-krönika läsa att några julklappar blir det minsann inte för NKS hårt prövade personal. Krönikören Hanne Kjöller konstaterar att »trivsel, rimliga arbetsvillkor och uppskattning ses uppenbarligen som en onödig kostnad«. Om detta stämmer, är det är oerhört. Att personalen, som ska utföra den »vård i världsklass« som man marknadsfört hårt, inte kommer att visas den enkla uppskattning som en julklapp faktiskt signalerar.
Bristen på personal är fortfarande vårdens i särklass största utmaning. Den gör att operationer skjuts upp, vårdplatser hålls stängda och patientsäkerheten hotas.
Man verkar vara villig att lägga miljarder kronor på ett högteknologiskt sjukhus, men när det kommer till villkoren och lönerna för de som ska arbeta i sjukhuset är man inte lika frikostigt sinnad. Medan jag skriver bemöter personallandstingsråd Peter Carpelan (M) kritiken som bland andra Vårdförbundet riktar mot den uteblivna löneutvecklingen. Att landstingets borgerliga ledning lägger miljardbelopp på nya sjukhus och vägrar investera i vårdpersonalen som ska bemanna sjukhusen avfärdar han direkt. Trots att Vårdförbundet har siffror som tycks peka på det motsatta.
Politiken ska inte lägga sig i lönesättningen, säger Carpelan. Men utöver det består hans replik mest av luft. Han hänvisar till samma kompetensförsörjningsstrategi som han talat om i två års tid, som nu visserligen äntligen sjösatts, men som rent konkret lämnar mycket att önska. Carpelan har haft två år på sig, och läget för länets vårdmedarbetare blir stadigt värre.
Vänsterpartiet har ett batteri åtgärder för att lösa vårdens personalbrist. Vi vill införa, akademisk specialisttjänstgöring AST, kortare arbetsdagar och verkställa rejäla lönelyft och omfattande arbetsmiljöförbättringar för sjuksköterskor och undersköterskor.
Det är bekymrande att det tycks finnas pengar till svindyra lokaler, men inte till lönelyft åt personalen som sliter i dem dygnet runt.
Håkan Jörnehed (V), oppositionslandstingsråd med ansvar för hälso- och sjukvårdsfrågor
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
