Rapport efter rapport visar att kontaktyrken ligger till grund för sjukskrivningar på grund av stress. För att inte jobba oss sjuka måste vi ta makten över våra liv.
Den 27 november larmade Försäkringskassans Ann-Marie Begler och Lars-Åke Brattlund på DN Debatt om att sjukskrivningarna fortsätter öka, dessutom med en oroväckande hög takt.
Regeringens målsättning att minska sjuktalen från 10,3 dagar till nio dagar år 2020 tycks vara dömd att misslyckas. Prognosen Försäkringskassan gör är att sjuktalen kommer öka till 13 dagar. Ett misslyckande för både samhälle och individ.
Vi vet, och har vetat i åratal, att det är de psykiska diagnoserna med stress, depression och utbrändhet som ökar. Vi vet att det särskilt är de kvinnor som finns i yrken med mycket kontakt med människor som drabbas.
Vi vet också att sjukskrivningar långsiktigt drabbar individen och dennes familj ekonomiskt och socialt, samt att en försämrad psykisk hälsa påverkar den totala hälsan och livskvaliteten.
Inte långt efter Försäkringskassans larmrapport släppte tankesmedjan Katalys en rapport med budskapet att det är fullt möjligt att införa 35-timmars arbetsvecka.
Det presenteras inte som lösningen på varken arbetslöshet, miljöförstöring eller andra samhällsproblem.
Men en arbetstidsförkortning skulle gagna både dem som i dag jobbar för mycket för att må bra och de deltidsanställda som vill jobba mer.
Timbro kritiserade inte oväntat rapporten och menar bland annat att eftersom det redan nu är brist på lärare och socionomer, är lösningen knappast att de vi har ska jobba mindre.
Men faktiskt det är precis det som delvis är en långsiktig lösning på både lärar- och socionombristen.
Lärare är den yrkesgrupp som lider störst risk att sjukskrivas för utbrändhet och depression. Under en femårsperiod har sjukskrivningar med psykiska diagnoser bland gymnasielärare ökat med 87 procent, respektive 57 procent för grundskolelärare.
Mellan 2009 och 2014 ökade sjukskrivningarna för kvinnor inom så kallade kontaktyrken med 140 procent, för männen var siffran 90 procent, där socialsekreterare och kuratorer är särskilt utsatta.
Lärare och socionomer är exempel på grupper som dräneras på yrkesverksamma. Det är inte i första hand högre löner som kommer att locka fler till yrkena, det är en förbättrad arbetssituation.
Ser man på larmet om de ökande sjukskrivningarna och förslaget om att inrätta en ny heltidsreglering på 35 timmar i ett sammanhang, skriker rapporterna från Försäkringskassan och Katalys att det är dags att vi tar makten över våra liv.
Det skulle att gagna individen såväl som samhället i stort.
Om arbetsbelastningen och arbetsmiljön är det som orsakar stressyndrom och depressioner, som i värsta fall orsakar åratal eller ett liv av lidande, måste arbetsgivarna ta sitt ansvar och arbeta proaktivt med att minska sjuktalen.
Hur vill vi leva våra liv? Vad är livskvalitet och hur skapar vi den på samhällsnivå?
Det är existentiella såväl som politiska frågor, som arbetsmarknadens parter såväl som våra beslutsfattare måste börja ta på allvar.
En 35-timmars arbetsvecka ter sig inte längre som en utopi. Det är dags att börja ställa krav på riktigt för rimliga arbetsvillkor.
En arbetstidsförkortning kan vara lösningen.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
