debatt Inget land kan på egen hand lösa klimatutmaningen, men inget kan heller dra sig undan. Det finns inga jobb på en död planet, skriver LO:s klimatutredare Johan Hall, på plats i Katowice.
Det är hög tid att minska de globala utsläppen av växthusgaser. FN släppte nyligen en klimatrapport som säger att världens länder måste femdubbla sina ambitioner för att nå 1,5-gradersmålet. Utsläppen måste halveras till 2030.
Just nu är väldens länder på väg att avsluta mötet i Katowice i Polen där nästa steg för att förverkliga Parisavtalet ska beslutas. De har själva formulerat och godkänt målen i Parisavtalet och mottagit hyllningar för detta. Deras fortsatta trovärdighet förutsätter att de nu själva är beredda att leverera den politik som gör att Parisavtalet blir verklighet
Inget land kan på egen hand lösa klimatutmaningen, men inget kan heller dra sig undan. Alla måste ta sitt ansvar. Vi har en kolbudget att förhålla oss till och överskrids denna så överskrider vi också temperaturmålet.
Förhandlingarna i Katowice måste därför handla om varje lands faktiska utsläpp och utsläppsminskningar.
En av svårigheterna med att ställa om och minska utsläppen är att det kostar, men det är en kostnad vi måste ta eftersom det annars skulle kosta avsevärt mer i framtiden.
Kostnader är sällan populära och därför är en rättvis fördelning av omställningskostnaderna både nödvändig och rimlig. Särskilt som alla tjänar på att temperaturstegringen begränsas.
Sverige har beslutat om en ambitiös klimatpolitik där utsläppen ska vara netto-noll 2045. För de globala klimatförändringarna innebär Sveriges minskade utsläpp i sig inte någon större förändring.
De står endast för en knapp promille av världens samlade utsläpp. Indirekt kan de ge större resultat. Genom att ta fram teknik för en fossilfri industri liksom nya värdekedjor för att bättre utnyttja vår skogsråvara och biomassa och öka återanvändningen i ekonomin (cirkulär ekonomi), kan vi tillhandahålla teknik, varor och tjänster som också andra kommer att efterfråga.
Den som går i bräschen för en klimatneutral utveckling underlättar för andra att lättare följa efter.
Att investera i klimatvänlig teknik och klimatvänliga lösningar innebär inte bara att vi undviker onödiga kostnader. Den största vinsten med att ställa om uppstår om de globala utsläppen hålls på så låga nivåer att den globala medeltemperaturen inte överskrider 1,5 grader.
På så sätt slipper vi utgifterna för att hantera de katastrofer och problem som följer i klimatförändringarnas fotspår. En kostnad som den brittiske nationalekonomen Nicholas Stern har beräknat till mellan 5-20 procent av den globala BNP:n.
Det är en orimlig hållning som cyniskt utnyttjar människors oro för förändringar. Det är därför som facket förespråkar en rättvis omställning.
Men även ur ett kortare perspektiv finns vinster. Det är inte längre gratis att försämra klimat och miljö. EU:s handel med utsläppsrätter innebär att det kommer att bli allt dyrare att släppa ut koldioxid, och genom att bli fossilfria kan vi undvika dessa kostnader.
Att ligga långt framme i utvecklingen är på så vis en konkurrensfördel som säkrar jobb och sysselsättning. Den globala uppslutningen kring Parisavtalet gör att länderna förr eller senare behöver begränsa sina växthusgasutsläpp så att de ligger i nivå med avtalet.
Då har länder som legat långt framme i utvecklingen exportprodukter som både förbättrar klimatet och den egna bytesbalansen. Som ett litet exportberoende land bygger Sveriges ekonomiska framgångar på att vi konkurrerar med kompetens, kunskap och spetsprodukter. Det är grunden för att möjliggöra välbetalda jobb och goda arbetsvillkor, liksom en generös välfärd.
I sin oförmåga att se möjligheterna med en klimatvänlig politik vill vissa populister få oss att tänka bort klimathotet och de existentiella risker och hot den skapar.
Det är en orimlig hållning som cyniskt utnyttjar människors oro för förändringar. Det är därför som facket förespråkar en rättvis omställning.
Vi måste alla dela rättvist på kostnaderna för omställningen och även de som nu arbetar i de mest växthusgasintensiva sektorerna måste veta och känna att de kommer att ha ett jobb med bra villkor och lön i en klimatneutral ekonomi. De mänskliga, sociala och ekonomiska kostnaderna för ett skenande klimat är hisnande och – som världsfacket ITUC säger: Det finns inga jobb på en död planet.
Johan Hall är utredare klimat-, miljö- och energifrågor, LO
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
