ledare Vi har en ny värld där det är möjligt att även misshandla en kvinna ekonomiskt. Företeelsen är okänd för många, men tycks bli allt vanligare. Våra makthavare och polisen måste upp på banan och hitta en lösning som skyddar kvinnor mot skulder hon inte är ansvarig för.
»Lämna sidan snabbt.« »Dölj ditt besök.« Två stora pilar, en röd och en grön visar att ämnet »ekonomiskt förtryck av närstående« kan vara ett mycket laddat ämne att söka på.
22 kvinnor dog av våld i nära relationer förra året, åtta fler än året innan. Och för de kvinnor som överlever kan kombinationen misshandel och ekonomiskt våld bli ett livstidsstraff, som leder till fattigdom, raserad framtidstro och försämrad hälsa. Det kan börja med krav att redovisa kvitton och sluta med ett närmast oöverstigligt skuldberg. Partnern kan ha tagit sms-lån i kvinnans namn, skrivit över skulder, eller bilar. Hon kan ha tvingats bli firmatecknare för ett företag som försätts i konkurs. Som Elin Hedén på kvinnohuset i Västerås konstaterar i Dagens Nyheter: »Idén med ekonomiskt våld är att man ska skuldsätta den drabbade för en lång tid framöver. Pengarna används för att begränsa och i visa fall förnedra sin partner«.
Marie Eriksson, lektor i socialt arbete på Linnéuniversitetet har intervjuat kvinnor som överlevt misshandel i en nära relation. De beskriver hur det ekonomiska våldet förutom fattigdom försämrar hälsan, skadar självförtroendet, framtidstron och förmågan att arbeta och fungera socialt. Det blir även svårare att bryta upp. De fysiska och psykiska skadorna gör att våldsutsatta kvinnor även har en extremt ökad (17 gånger) risk för en förtidig död. Och deras möjlighet att skapa sig ett bättre liv, även utan ekonomiskt våld från partnern, är mycket försämrad. En rapport från IFAU visar att de oftare förlorar sitt arbete, har högre sjukfrånvaro och att deras inkomster minskar med 25 procent. I snitt förlorar varje våldsutsatt kvinna som behövt söka läkare för sina skador, 1,4 miljoner kronor de första åtta åren efter våldsbrottet.
Många ser på ekonomin som en följd av det fysiska våldet. I själva verket är det en del av grundproblemet
Det tycks som att det ekonomiska våldet ökar i takt med den digitala utvecklingen. Med dagens allt snabbare överföringar kan en människa ruineras med några klick. Forskaren Marie Eriksson konstaterar att digitaliseringen förstärker ekonomisk utsatthet och »ökar männens möjlighet att utöva ekonomisk kontroll, förtryck och våld över kvinnor i nära relationer«. Det är dessutom svårt att bevisa att tvång har använts eller vem som gjort vad.
Men förvånande nog har begreppet ekonomiskt våld ännu inte satt spår i exempelvis Brottsförebyggande rådets publikationer om våld i nära relationer. Inte heller regeringen beskriver specifikt företeelsen i sin tio-årsstrategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, trots att de framhåller att »kunskapen om fungerande arbetssätt, om effekten av insatser samt om våldets utbredning och kostnader över tid behöver öka.«
Såväl NKC, Nationellt centrum för kvinnofrid som Länsstyrelserna arbetar på regeringens uppdrag när de uppmärksammar det ekonomiska våldets konsekvenser. Region Västmanland har tagit initiativ för att sprida kunskap om hur man känner igen varningstecknen. Det är bra. Men det ekonomiska våldet behöver också definieras i strategiska dokument för att kunna bekämpas.
För som Åsa Witkowski, verksamhetschef på NCK säger i DN: »Våldet mot kvinnor visar sig på flera sätt. Trots det ser många på ekonomin som en följd av det fysiska våldet. I själva verket är det en del av grundproblemet«.
Brotten mot misshandlade kvinnor får inte fortsätta ses som en intern familjeangelägenhet, vilket polisen självkritiskt konstaterar ofta sker idag. Den nya satsningen Initiativ Gryning och visionen noll döda kvinnor i nära relationer är ett välkommet uppvaknande, som förhoppningsvis sprider bättre rutiner över landet, men det kräver att polisen inte missar det ekonomiska våldet. Och inte bara polisen, även lagstiftare och myndigheter måste göra mer; inte minst förhindra, istället för att förenkla digitala bedrägerier.
Ett alltför lättvindigt sätt att se på digitaliseringens avarter gör det svårare för kvinnor att lämna en farlig relation och kan beröva dem rätten till ett värdigt liv. Vi har en ny värld där det är möjligt att även misshandla en kvinna ekonomiskt. Samhället måste hitta en kollektiv lösning som skyddar henne mot skulder hon inte är ansvarig för.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
