Ledare När bokläsningen bland barn och unga är på väg rakt ner i källaren kan problemet knappast vara lärare som ger läsläxor över loven. Snarare borde vi bry oss mer om att elever halkar efter av den alltför långa sommarledigheten.
Att ge läsläxor över loven kan tyckas vara rimligt, med tanke på hur många och långa lov den svenska skolan har. Men detta möter motstånd, visar den diskussion som bröt ut när gymnasieläraren Filippa Mannerheim på Twitter skrev att hon planerar att ge sina elever en läsläxa över jullovet: »Nej, ingen lustfylld ›läsbingo‹ eller myselipys, ›läs något du gillar‹. De ska få läsa en klassiker. Jag väljer. De har över två veckor på sig. Herre Gud! Sen blir det förhör och diskussioner. Resultatet räknas in i betygen.«
»I Frankrike förväntas tonåringar självklart kunna läsa och förstå den stora litteraturen. I Sverige skulle likadana läsläxor närmast ses som barnmisshandel«, skrev Isobel Hadley-Kamptz i en ledare i DN, där hon berättade om sina egna erfarenheter av en fransk gymnasieskola och de höga förväntningarna där, även på elever utan privilegierad bakgrund.
Men så fungerar inte den svenska skolan. Bildning och klassiker har inte samma status som exempelvis entreprenörskap och programmering. Likvärdigheten urholkas av lärarbrist, elevsammansättning och nedskärningar. Läslusten av mobiler och dataspel.
Elever på Uppsala universitet kan inte använda kurslitteraturen som lärarna förväntar sig
Efter stormen ställde Filippa Mannerheim frågan: »Hur kan det komma sig att läsning, det som förr sågs som avkoppling, idag ses som så orimligt kravfyllt och betungande? Hur kan det komma sig att svenska elever kan spela dataspel 12 timmar om dagen, men när skolan ber om 30 minuters läsning slår föräldrarna bakut?«
För utvecklingen går obönhörligt åt fel håll. Inte heller i motiverade och resursstarka familjer är läsning längre självklart. De frivilliga bokslukarna som i timmar försvinner in i en bra berättelse är en utrotningshotad art.
- Nära två tredjedelar av svenska 15-åringar läser bara om de måste, enligt PISA 2018, en ökning med 17 procentenheter sedan 2009, vilket visar att det är ett allvarligt och generellt problem.
- Andelen som tycker läsning är slöseri med tid är hela 38–40 procent.
Den dagliga läsningen sjunker även bland de yngsta, undantaget 2-4-åringarna, visar den senaste undersökningen från Statens Medieråd. Ju äldre barnen är desto mindre läser de. Dataspel och mobiler får betydligt mer tid i allt yngre åldrar.
- 8 av 10 i åldrarna 13–16 säger att inte läser böcker eller tidningar alls, eller mindre än en timme per dag.
LO:s senaste rapport om semester- och fritidsvanor visar en likartad utveckling både för arbetare och tjänstemän.
- 24 procent av arbetarna och 43 procent av tjänstemännen läser böcker på fritiden varje vecka, jämfört med 30, respektive 49 procent år 2013.
- För både arbetare och tjänstemän minskar läsandet ungefär lika mycket.
För barn från utsatta familjer och med annat hemspråk än svenska kan ett sommarlov utan läsning motsvara en kunskapsförlust motsvarande en månads skolgång, enligt en studie från Linnéuniversitetet och Linköpings universitet. Men forskarna visar också att barn som uppmuntrades att låna och läsa böcker under sommarlovet behöll och förbättrade sin läsförmåga.
Att problemet även finns på studentnivå, lyfts av ekonomhistorikern Ylva Hasselberg. Hon oroar sig för att elever på Uppsala universitet inte kan använda kurslitteraturen som lärarna förväntar sig och har därför börjat undervisa om vad läsning innebär. Läsning är en grundforskning i konsten att vara människa och ger oss möjlighet att navigera i en komplex värld, säger stadsbibliotekarie Katti Hoflin som ledde Läsdelegationen.
»Varför läsa vi? Frågar sig Ylva Hasselberg och svarar: »För att läsning förhindrar uppkomsten av Babels torn; av ett samtal grundat på missförstånd i stället för delad förståelse.« Demokrati förutsätter medborgare som kan navigera i en värld som har blivit allt svårare att överblicka och genomskåda. För att kunna delta i meningsfulla samtal behöver vi kunna många ord.
Försvagad läskunnighet ger helt enkelt en försvagad demokrati.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
