Sverige har lite korruption jämfört med andra länder, men det finns en blind fläck.
FN:s antikorruptionsdag, som inföll förra veckan, passerade obemärkt i medierna. Det kan förklaras med att den svenska offentliga sektorn står sig väl. Den brukar ligga på plats 4 i Transparency Internationals årliga mätning av korruptionen i 180 länder. Men vi har särskilt en svag punkt som sällan uppmärksammas: missbruket av kontakter.
Ett exempel är den organiserade brottslighetens utnyttjande av sina kontakter för att få tillgång till välfärdstjänster och för att infiltrera myndigheter. Även rättsväsendet infiltreras, såsom kriminellas utnyttjande av en kontakt vid Attunda tingsrätt.
Det kan vara ett mutbrott att skapa kontakter. Det är fallet när polismän får gratis fika när de tankar sina bilar. Polismannen får en förmån och säkerheten för mackägarens verksamhet ökar. Det minskar också tilliten till Polisen.
En person kan ha värdefulla kontakter tack vare politisk ställning, förmögenhet, börd, kulturellt kapital, sportsliga prestationer, brott, kändisskap med mera. De flesta av oss saknar dock detta slag av positioner som kan ge tillgång till en hyresrätt, en anställning, en affärsmöjlighet, ett uppdrag, en samhällstjänst, bättre skolbetyg, publicitet, sponsring och så vidare.
Offentliganställdas övergång till en lobbyorganisation kan vara förtroendeskadlig
Och vad kan ”kontaktpersonerna” få i gengäld? Kanske beskydd, inflytande, romans, evenemangsbiljetter.
Missbruk av kontakter handlar alltså ofta om tjänster och gentjänster. Utbildningsföretaget EF:s ägare finansierade kronprinsessans bröllopsresa, vilket gav EF goodwill till fromma för dess affärer. Prinsessan fick i sin tur en ekonomisk förmån, dock till priset att hennes förtroendekapital naggades i kanten.
Några statsråd har fått attraktiva hyreskontrakt tack vare sina kontakter, i deras fall med AMF Arbetsmarknadsförsäkringar, Fackförbundet Kommunal och Fackförbundet Livs stiftelse ”för behövande ensamstående personer och familjer”. Det undergräver förtroendet för politikens integritet och hyresregleringens legitimitet.
Inom kommunerna frodas nätverk som omfattar såväl personer inom de kommunala organen som näringslivet och andra organisationer. Nätverken gynnar samverkan men kan leda till grupptänkande och en osund beslutskultur. De luckrar också upp gränsen mellan de affärsmässiga och de personliga relationerna vilket kan skapa en kultur av tjänster och gentjänster.
Många samhällstjänster utförs i nära och långvarig kontakt med brukarna, exempelvis hemtjänsten, äldreboenden och personlig assistans. Det kan fresta brukarna att gynna personalen i testamenten eller med andra belöningar vilket kan vara ett mutbrott. Det kan alltså vara brottsligt att vara snäll.
Den offentliga direktupphandlingen påverkas av kontakter eftersom den ofta innebär att ett företag som länge haft ett uppdrag får ett fortsatt förtroende. Det förekommer korruption i 5–10 procent av de ärenden som Konkurrensverkets tillsyn öppnat.
Mobilitet mellan det allmänna och det privata kan leda till ett fruktbart utbyte av kunskap och erfarenheter. Men offentliganställdas övergång till en lobbyorganisation kan vara förtroendeskadlig eftersom de kan ta med sig kontakter och känslig information som kan missbrukas.
Det är sannolikt vanligt att personer som har kontakter inom sjukvården och förvaltningen kan få förtur. Även sådant till synes trivialt missbruk skadar tilliten till det allmänna och skapar orättvisor.
Missbruket av kontakter är korruptionsbekämpningens blinda fläck. Så vad kan göras?
Först och främst är det ledningen för en organisation som har ansvaret för att forma en kultur som värnar integriteten. Men även den enskilde har ett ansvar. En anställd som kontaktas bör fråga sig om kontakten kan skada förtroendet för dennes organisation. Är svaret ja bör propån avvisas.
Ansvar bör krävas ut. Uppsägning och avskedande är smärtsamma sanktioner liksom den mediala skampålen. Det bör råda öppenhet utåt och inåt och visselblåsare bör uppmuntras. E-upphandling brukas allt mer och generativ AI kan användas för att angripa missbruk av kontakter.
Claes Sandgren, seniorprofessor vid Stockholm Centre for Commercial Law, Stockholms universitet, f.d. ordförande för Institutet mot mutor, författare till boken Korruption, maktmissbruk, intressekonflikter och maktfullkomlighet (2022).
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
