Debatt Politiken har ansvaret att lyfta fram alla orsaker bakom gängvåldet, inklusive könsspecifika aspekter. Det skriver företrädare för SSU i Stockholms län.
Under 2023 inträffade 363 skjutningar i Sverige. Det är 363 skjutningar för mycket. Sverige sticker ut som det enda EU-landet där skjutningar och dödligt våld ökar. Bakom varje skjutning drabbas en rad ungdomar. Ungdomar som stod nära den utsatta, ungdomar som förväntas fylla det maktvakuum som uppstår och ungdomar som får se sina vänner dras in i gängkriminaliteten.
SD-regeringen har totalt misslyckats med sitt främsta vallöfte, att krossa gängkriminaliteten. Samtidigt ser vi hur kvinnornas roll i de kriminella gängmiljöerna ökar ur flera aspekter. Vi anser att denna problematik behöver tas på allvar, något som dagens regering aktivt ignorerar genom bristande satsningar på såväl de brottsförebyggande åtgärderna som jämställdhetsarbetet.
I gängvärlden är kvinnor både kriminella och brottsoffer
Redan i maj 2022 visade polisens kartläggning att kvinnor spelar en mer framstående roll i gängmiljöerna och det dödliga våldet. Flertalet kriminologer vittnar om en ökning i antalet kvinnor som intar framträdande positioner och etablerar sig inom gängmiljöerna och narkotikahandeln. Fenomenet, bortom ett långvarigt kunskapsunderskott, har utnyttjats av gängen.
Gängens förståelse för att kvinnorna gått under polisens radar har resulterat i ett större fokus på att rekrytera kvinnor. Kvinnorna används för diverse varuleveranser och förvaring av droger. De ojämställda strukturerna speglas även i kriminaliteten. I gängvärlden är kvinnor både kriminella och brottsoffer.
För att bekämpa gängvåldet och förhindra rekrytering krävs en ökad medvetenhet om kvinnors delaktighet. Trots försök att öka kunskapen, har utredningar och kartläggningar varit otillräckliga, särskilt kring kvinnors ofrivilliga deltagande. Politiken har ansvaret att lyfta fram alla orsaker bakom gängvåldet, inklusive könsspecifika aspekter. Att förneka halva problemet resulterar i en halv lösning och försummar kvinnors delaktighet, våldskapital och lidande.
De nuvarande brottsförebyggande åtgärderna fokuserar huvudsakligen på unga män och riskerar därmed att negligera kvinnor från möjligheterna att lämna den kriminella miljön. Varje individ som beslutar sig för att inleda ett nytt kapitel och lämna gängen utgör en viktig faktor för att uppnå ett tryggare samhälle. Kvinnors roll i gängen är multipel: de fyller en aktiv roll men oftast även en passiv som anhörig i behov av trygghet.
Segregationen tvingar in unga i kriminalitet; det blir en ekonomisk och social trygghet. För att kunna möjliggöra en bättre framtid för alla unga, oavsett kön krävs bättre kunskap om dessa riskfaktorer. Idag vet vi att många unga män i gängmiljöer ofta har svårt att klara skolan och växer upp under ogynnsamma ekonomiska förhållanden. Denna kunskap ligger till grund för det förebyggande arbetet kring gängkriminella män. Liknande kunskaper behöver vi nu om unga tjejer och kvinnor. Detta är grundläggande för att kunna bryta nyrekryteringen och gängkriminaliteten.
Myndigheter, vården och skolan, som centrala samhällsaktörer, behöver öka sin kunskap om kvinnor med högre risk att söka sig till gängen. Därför vill vi se en nationell kunskapssatsning inom myndigheter, vård och skola med fokus på kvinnors relation till gängkriminaliteten.
Dagens regering lever inte upp till sina vallöften och skär dessutom ned i resurserna till kommuner och regioner där dessa viktiga samhällsaktörer verkar. För att stoppa gängvåldet och otryggheten måste man våga förstå bakgrunden och satsa på åtgärder som gör verklig skillnad.
Moska Hassas, ordförande SSU Stockholms län
Sofie Damberg, jämställdhetsordförande SSU Stockholms län
Hanna Hayas Amin, distriktsstyrelseledamot SSU Stockholms län
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
