Arbetsmarknad För ett år sedan verkade krav om arbetstidsförkortning hamna i centrum under årets avtalsrörelse. Men kraven har tystnat – åtminstone från LO.
Frågan om sänkt arbetstid fick inte bara stor uppmärksamhet på LO:s kongress i maj förra året. På många andra håll diskuterades också behovet. Utredningar presenterades och Socialdemokraterna presenterade ett förslag om hur en lagstiftad arbetstidsförkortning skulle kunna gå till. Och under våren ska förslaget diskuteras på partiets kongress.
LO-kongressen beslöt att en arbetstidsförkortning måste ske – men metoden att nå förkortningen var inte glasklar. I första hand förordar förbunden avtalsvägen – förhandlingar med arbetsgivarna. Men lagstiftning utesluts inte.
Frågan utreds
Inför avtalsrörelsen fanns därför förväntningar på tydliga fackliga krav om arbetstidsförkortning, inte minst från LO-håll. Men så blev det inte.
I stället ska LO utreda frågan och några gemensamma krav inom ramen för LO-samordningen ställs inte. Utredningen ska undersöka hur mycket som arbetstiden bör sänkas och göra en omvärldsanalys. I maj ska utredarna vara klara.
Det betyder i praktiken att avtalsrörelsen är över när utredningen är klar. Avtalsrörelsen – som är gigantisk i år med 500 avtal som ska omförhandlas och som berör 3,4 miljoner anställda – har just inletts. Men redan i månadsskiftet mars/april kan man på sätt och vis säga att den är över. Då har ska industrins avtal vara klara och det är innehållet i deras avtal som påverkar alla andra.
Främst låglönesatsningar
Kraven från industrins fackförbund – och övriga LO-förbund – är att lönerna höjs med 4,2 procent i år, att låglönesatsningar sker och att satsningar görs på dem som arbetar deltid. De ska få övertidsersättning på samma sätt en heltidsanställd om arbete sker utanför ordinarie deltidsanställning.
När det gäller arbetstidsförkortning är kraven vagare. En förkortning kan ske, enligt facken inom industrin. Antingen genom avsättning till tidbank eller framtida delpension. Flera tjänstemannafackförbund utanför industrin (till exempel inom den kommunala sektorn) har liknande krav.
Men andra LO-förbund lyfter främst behovet av låglönesatsningar och övertidsersättning för deltidsanställda. De olika kraven innebär att skillnaderna i arbetstidsvillkor riskerar att öka än mer mellan fackförbunden om de förverkligas.
Medan industrin har avtal som innebär att arbetstiden redan är kortad saknar andra den typen av lösningar. Låglöneförbunden inom LO har prioriterat medlemmarnas löneökningar.
Avvisar inte lagstiftning
Hur tjänstemännen utanför industrin väljer att göra återstår att se. Flera av dem, till exempel Vision och Akademikerförbundet SSR, avvisar heller inte lagstiftning som en väg. Vårdförbundet som gick ut i konflikt förra året för att korta arbetstiden tycks vara på krigsstigen igen. Trots flera veckors konflikt 2024 åstadkoms mycket lite och besvikelsen bland medlemmarna var och är betydande. Ändå är Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro inställd på ny kamp i år.
Arbetsgivarna i Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, verkar hoppas på utredningsvägen. De har tillsatt en utredning där externa experter ska analysera effekterna av vad som kallas ”arbetstidsförändringar”. Utredningen ska dock vara klar först i november nästa år.
Arbetsgivarna i Svenskt Näringsliv säger tvärnej till kortad arbetstid och längst går som så ofta förr Teknikföretagen. Med hänvisning till att det finns en diskussion om att sänka arbetstiden via lagstiftning vill de få bort de system som deras anställda har via avtal.
Oavsett vad som händer de kommande månaderna i avtalsrörelsen förefaller kortare arbetstid vara borta som skarp fråga i avtalsförhandlingarna. När LO:s utredning är klar är också avtalen klara och arbetsfred råder. Därmed går det inte att via konflikt kräva sänkt arbetstid. Det är i så fall först möjligt vid nästa avtalsrörelse – när det blir beror på hur långa avtalen blir.
Och för LO återstår att hantera frågan utifrån kongressens beslut.
Anna Danielsson Öberg
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
