6F – Fackförbund i samverkan menar att debatten om barnfattigdom borde handla om välfärdssatsningar.
En undersökning utförd av Novus Group, som vi gjorde för drygt ett år sedan visar att 61 procent av svenska folket hellre ser en direkt satsning på välfärden för att minska barnfattigdomen än det femte jobbskatteavdraget. Undersökningen visar också att svenska folket uppfattar den ojämlikhet som barnfattigdomen innebär som ett verkligt samhällsproblem.
I den svenska debatten om barnfattigdom finns det en risk att marginalisera problemet med barn som växer upp under fattiga förhållanden. Kritiken mot de som hävdar att barnfattigdom är ett verkligt problem brukar låta ungefär som Jan Josefsson gjorde i onsdagens Uppdrag Granskning.
Sverige är ju ett rikt land, inte kan väl barn vara fattiga då? Inte fattiga på riktigt. Det måste vara bättre att fokusera på de som är verkligt fattiga barn i andra länder, låter det.
Vi delar inte den uppfattningen. Barnfattigdomen är ett problem för de barn och ungdomar som växer upp under ekonomiskt knappa omständigheter. All tillgänglig forskning visar att det påverkar deras skolresultat, deras hälsa och deras chanser att lyckas senare i livet.
Med EU:s mått har barnfattigdomen ökat i Sverige under de senaste 20 åren. Enligt Statistiska centralbyrån har ökningen varit särskilt dramatisk under de borgerliga regeringsåren och den relativa barnfattigdomen ligger i dag på omkring 15 procent.
I dag finns det på ytan en stor samstämmighet om att det krävs insatser från samhällets sida för att komma till rätta med problemet. Men frågar man företrädare för den borgerliga alliansen vad de tänker göra landar de nästan alltid i sitt standardrecept för alla samhällsproblem: De vill sänka skatten.
Självklart är det allra viktigaste att människor får jobb. Ett arbete är grundförutsättningen för den som vill resa sig ur fattigdom.
Men det räcker inte. Framför allt inte i tider av ekonomisk kris och ökande arbetslöshet.
I det läget klingar det falskt att hänvisa till jobbskatteavdrag och en så kallad ”arbetslinje” för att bekämpa barnfattigdomen. Det krävs inga jättelika insatser för att komma till rätta med problemen. Socialforskaren Tapio Salonen, som gör rapporterna åt Rädda Barnen, har räknat ut att det skulle kosta omkring 15 miljarder att helt radera ut barnfattigdomen.
I stället för att satsa på välfärden och familjepolitiken har den borgerliga regeringen förvärrat problemen genom att till exempel försämra sjukförsäkringen och a-kassan. I dag står många som kastas ut i arbetslöshet utan ersättning från arbetslöshetsförsäkringen.
Kritiken mot regeringens politik delas även av svenska folket. Vår undersökning visar att hela 81 procent av medborgarna anser att barnfattigdomen är ett mycket eller ganska stort problem i samhället. Över hälften anser också att barn som växer upp i fattigdom löper större risk att hamna i fattigdom även senare i livet.
Hela 61 procent av svenska folket vill hellre lägga 15 miljarder på direkta insatser i välfärden än att avstå samma belopp ut statsbudgeten för att genomföra ett femte jobbskatteavdrag.
Svenska folkets besked till regeringen Reinfeldt är tydligt: skrota jobbskatteavdraget. Lägg pengarna på direkta stöd för att underlätta livet för de barn som växer upp i fattigdom i stället.
När Jan Josefsson i Uppdrag gransknings reportage försökte ge sken av att det i Sverige i dag inte finns någon barnfattigdom för att personer som bor i områden där barnfattigdomen förväntas vara hög, säger att de inte saknar mat och kläder, ja då undrar vi: På vems uppdrag jobbar egentligen Jan Josefsson?
6F – Fackförbund i samverkan
Hans Öhlund, förbundsordförande, Fastighets
Jonas Wallin, förbundsordförande, Elektrikerna
Mikael Johansson, förbundsordförande, Målarna
Johan Lindholm, förbundsordförande, Byggnads
Janne Rudén, förbundsordförande, SEKO
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
