Arbetsmarknadens struktur har förändrats, marknadslösningar har vunnit terräng och styrkeförhållanden har förskjutits. Men nu svänger pendeln och då måste fackföreningsrörelsen och arbetarrörelsen återta initiativet. Till det behövs en plattform för kunskapsinhämtande.
Sedan den borgerliga regeringen lade ner Arbetslivsinstitutet år 2007 har förutsättningarna för att bedriva forskning om arbetslivets villkor försämrats avsevärt. Det är mycket allvarligt, både mot bakgrund av den omläggning av arbetsmarknadspolitiken som regeringen genomdrivit sedan 2006 och de stora förändringar som över lag skett i arbetslivet.
Detta har dessutom skett i tider av skenande arbetslöshet. I ett läge när beslutsfattarna borde efterfråga mer kunskap om hur full sysselsättning kan bli möjlig, hur det nya arbetslivet fungerar, och hur individ, samhälle och arbetsliv hänger samman, har de stängt dörren till dem som systematiskt utforskar detta.
Under de senaste årtiondena har arbetsmarknadens struktur förändrats. Tyngdpunkten har förskjutits från industri- till tjänstearbeten. Andelen fast anställda har minskat. Tidsbegränsade och osäkra anställningar liksom anställningar genom bemanningsföretag har ökat dramatiskt, särskilt för unga. Fortfarande har kvinnor i genomsnitt lägre löner än män och många är ofrivilligt deltidsanställda. Löneskillnaderna har ökat och vi har en, historiskt sett, väldigt hög arbetslöshet.
Vi förväntas jobba i allt högre åldrar och längre dagar samtidigt som en generation unga utestängs från arbetsmarknaden. Personer med utländsk härkomst byter namn för att få bättre chanser till jobb. Tillsammans med äldre, funktionshindrade och unga har de en allt brantare uppförsbacke på arbetsmarknaden.
Parallellt med dessa förändringar ställs allt högre krav på effektivitet och tillgänglighet. Övertidsersättningar förhandlas bort och digitaliseringen gör arbetstagare tillgängliga dygnet runt. Inom den offentliga sektorn har affärstänkandet, i form av New Public Management, blivit ledstjärnan. Arbetsplatsernas tilltagande krav har resulterat i ökad psykisk stress och fler sjukskrivningar. Även senarelagda familjebildningar hänger samman med ett alltmer krävande arbetsliv.
Allt detta borde stå i centrum för den politiska debatten och arbetslivsforskningen borde ges de resurser den behöver för att kunna bidra med värdefulla insikter till en sådan diskussion. Men både den politiska diskussionen och styrkeförhållandena inom politik och arbetsmarknad har förskjutits. Marknadslösningar har vunnit terräng 0ch den arbetsmarknadspolitiska samsyn som en gång präglade Sverige ifrågasätts alltmer. Fackföreningsrörelsen har försvagats, beroende på ekonomiska faktorer som ökad internationell konkurrens och hög arbetslöshet, men även på grund av ett minskat politiskt inflytande.
Kanske ser vi just nu en förändring. Baksidan av marknadstänkandet blir tydligare. Allt blev inte bättre av privatiseringar, mycket blev sämre. I synnerhet efter den globala finanskrisen har det blivit svårt för borgerligheten att trovärdigt hålla fast vid sin marknadsfundamentalism när arbetslösheten når nya rekordnivåer.
Frågan är hur fackföreningsrörelsen och arbetarrörelsen kan återta initiativet för att främja sina traditionella målsättningar om ökad jämlikhet, full sysselsättning och stärkt arbetsplatsinflytande i det nya arbetslivet med alla dess nya förutsättningar. En början är att öka kunskaperna.
I dagarna samlar Arbetarrörelsens forskarnätverk ett trettiotal forskare inom olika discipliner, som kommer att presentera sin forskning om arbetsmarknad och arbetsliv. I mötet mellan forskare, fackligt förtroendevalda, utredare och politiker erbjuder vi en plattform för att återuppbygga den kunskapsbas som är så välbehövlig och viktig. Tillsammans vill vi komma fram till slagkraftiga svar på hur vi skapar en bättre och rättvisare arbetsmarknad – och full sysselsättning.
Magnus Nilsson, ordförande Socialdemokratiska studentförbundet
Lina Stenberg, utredare Arbetarrörelsens Tankesmedja
Magnus Wennerhag, forskare i sociologi och representant för Arbetarrörelsens forskarnäterk
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
