95 miljarder skäl att bry sig om landstingspolitiken

Det handlar om livet och döden, om köer och cancer. Ändå är det som att vi inte bryr oss om den politik som borde engagera oss mest.

Landstingen är de verkliga doldisarna i svensk politik. Många av oss medborgare vet inte säkert vilka frågor landstinget ansvarar för eller vilka politiker som styr. Ändå är Stockholms läns landsting landets näst största medborgarstyrda organisation med sina 2,3 miljoner invånare och 95 miljarder i budget.

Med mindre än ett år kvar till valet vill jag ge dig som medborgare tre skäl att redan nu engagera dig i landstingspolitiken.

• NKS-haveriet: Upphandlingen av Nya Karolinska i Solna (NKS) kan i efterhand dömas ut som både absurd och oförståndig.

När upphandlingen inleds bestämmer sig landstingspolitikerna för en upphandlingsmetod där privata och offentliga aktörer ska samverka genom ett så kallat OPS-avtal (Offentlig–Privat Samverkan). Internationell erfarenhet pekar redan då på att det kan bli onödigt dyrt för det offentliga.

Trots det går privatiseringsivrande politiker vidare med den kritiserade upphandlingsformen.

När det sedan endast dyker upp en villig aktör – i en process som förutsätter konkurrens – blir politikernas svar inte att avbryta upphandlingen.

Istället sätter de ett tak för hur mycket NKS får kosta. 14 miljarder. Slutnotan är svårbedömd, men landar på uppemot 23 miljarder  för bara bygget.

Ovanpå det sitter landstinget – det vill säga du och jag – fast i ett onödigt dyrt avtal på ytterligare 38 miljarder (totalt 61 miljarder) fram till år 2040. Med en uppmärksam folkopinion hade det kollektiva hjärnsläpp som ligger bakom avtalet aldrig tillåtits.

• Fördyrat och ojämlikhetsskapande Vårdval Stockholm: 2008 var inte bara året då man inledde upphandlingsprocessen för NKS.

Det var också det år man införde Vårdval Stockholm. Syftet var att erbjuda Stockholmarna mer valfrihet. Valfrihet behöver inte vara negativt, men i den utvärdering som landstinget presenterade förra veckan kommer de fram till att reformen blivit dyrare än väntat.

Med en uppmärksam folkopinion hade det hjärnsläpp som ligger bakom avtalet aldrig tillåtits.

Ytterligare en effekt av Vårdval Stockholm, är att vårdresurserna inte i samma utsträckning fördelas utifrån behov.

I områden där de boende har höga inkomster har vårdcentralerna och besöken till dessa blivit fler. Ökningen har ingen koppling till att personer i dessa områden skulle ha blivit sjukare.

I områden där många boende har låga inkomster och ett annat modersmål än svenska har tätheten bland vårdcentraler minskat eftersom att det inte längre är lika lönsamt att bedriva vårdverksamhet där när patientbesöken i genomsnitt (p.g.a. tolkning) tar längre tid.

Samtidigt visar siffror att skillnaderna i livslängd mellan personer med höga och låga inkomster växer. Av detta kan man dra slutsatsen att vården med Vårdval Stockholm både blir dyrare och inte erbjuds där den behövs som mest.

• Vårdköerna: En konsekvens av att förekomsten av vårdcentraler minskar i socioekonomiskt svaga områden är att personer som borde söka sig till primärvården, dvs. vårdcentralerna, istället blir tvungna att vända sig till akutsjukhusens väntrum.

När belastning på sjukhusen ökar förlängs också köerna inom vården.

Med en växande befolkning och en åldrande befolkning behöver du redan nu kräva av ditt landsting att de visar hur de planerar för en fungerande vård på sikt.

NKS-haveri, långa vårdköer och ett fördyrat och ojämlikhetsskapande Vårdval Stockholm. Moderaterna har haft makten i Stockholms läns landsting sedan 2006 och drivs av att – till varje pris – privatisera vården.

Samtidigt ser vi att ökad privatisering inom vården inte leder till ökad samhällsnytta.

Att Moderaterna fått behålla makten i landstinget kan bara bero på att Stockholmarna låtit riks- eller kommunpolitiken avgöra hur de röstar även i landstingsvalet.

Låt det bli ändring på det i landstingsvalet 2018.