I ett gemensamt upprop kräver de nordiska frilansorganisationerna bättre villkor för frilansjournalister. De menar att villkoren spelar roll, också för journalistiken i stort.
Stora dagstidningar och medieföretag kämpar med krympande annonsintäkter. Mediehusen växer sig allt större och över landsgränserna. Det är lätt att förstå behovet av att spara pengar, vilket delvis skett genom färre anställda, vars bidrag ersätts av material som delas mellan upplagor och tidningar.
I en bransch med minimala marginaler används frilansjournalister och annan tillfällig personal för att fylla luckorna som finns kvar. Det är okej; de flesta frilansar av fri vilja. Men när vårt material delas mellan olika publikationer utan att vi får något extra betalt eller utan att ens bli tillfrågade, så blir vi förbannade. Man kan inte köpa två liter mjölk för samma pris som en, om inte butiken själv erbjuder rabatt. Vi har inte erbjudit någon rabatt från den betalning som mestadels redan är låg.
Flera stora förlag skickar ut avtal till sina frilansmedarbetare där de med mer eller mindre outtalade hot kräver att frilansen ska skriva ifrån sig alla rättigheter. I de grövsta avtalen för all framtid, i alla nutida och framtida mediekanaler, i hela världen. Ofta i kombination med att journalisten inte får använda sitt eget material. Andra medier och förlag återanvänder helt enkelt material utan att ens avtala om det.
Det handlar inte heller bara om vår inkomst. Publikationer som delar samma material liknar varandra. Artiklar som måste passa olika publikationer kan inte skrivas på ett personligt vis, med en personlig röst, utan blir mer allmängiltiga och därmed också slätstrukna. Personliga berättelser kommer inte att berättas om inte intervjupersonerna kan lita på var deras berättelser publiceras. Till slut kommer journalistiken att bli mindre intressant för läsarna/lyssnarna/tittarna. Det är inte så man får folk att vilja betala för journalistik.
Våra intervjupersoner har rätt att veta var deras historier ska publiceras.
Våra läsare vill se olika artiklar i olika tidningar.
Vi vill ha betalt för vårt arbete, varje gång det används.
Vi vill hålla journalisternas status uppe.
Vi vill inte att våra artiklar eller bilder ska kunna återanvändas och ändras utan vår vetskap.
Vi vill behålla kontrollen över vårt arbete.
De nordiska frilansorganisationerna gör ett upprop på den internationella upphovsrättsdagen 23 april under den gemensamma rubriken A FAIR SHARE. I form av ett öppet brev som vi skickat till chefredaktörer och ägare av mediehus, i form av videoklipp via sociala medier och i form av denna debattartikel. Som medlemmar av de danska, finska, norska och svenska journalistförbunden kräver vi att vår upphovsrätt respekteras.
Frilans Riks, frilansjournalisterna inom Svenska Journalistförbundet
FreelanceGruppen, frilansjournalisterna i Dansk Journalistforbund
FJ, Frilansjournalistene i Norsk Journalistlag
FAO och SFJ, Finlands Journalistförbunds frilansavdelningar
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
