debatt Skolans verksamhet handlar numera mer om börsnoteringar och vinstuttag, än om jämlikhet och kunskap. Vi vill stoppa vinsthets och betygsinflation. Men till att börja med måste det bli självklart med samma offentlighetsprincip för friskolor som för kommunala.
SCB slog förra året fast att friskolornas resultat var att räkna som affärshemligheter. Skolverket beslöt senare att kommunala skolor ska behandlas på samma sätt. Istället för att kräva ökad insyn vad gäller friskolorna går vi nu i motsatt riktning. Det är det yttersta tecknet på att skolan styrs utifrån en logik där undervisningen är en affärshemlighet, föräldrarna kunder och elevernas betyg en valuta på en marknad utan insyn. Skolans verksamhet har kommit att handla om börsnoteringar och vinstuttag snarare än elevernas rätt till en jämlik kunskapsskola.
Hur kunde det bli såhär? Friskolereformen som genomfördes av den moderata regeringen 1992 lovade ökad valfrihet, större variation och mer effektiva utförare. 28 år senare blir det alltmer uppenbart att reformen som skulle ge föräldrar och elever större möjlighet att välja skola istället har skapat ett monster av vinsthets, lönsamhetskrav, diskriminering, betygsinflation och sämre villkor för lärarna. Detta är en konsekvent moderat politik som alltför ofta regeringen får ta ansvar för.
Föräldrarna är inga kunder och elevernas betyg ska inte vara valuta på en marknad utan insyn.
När fri etableringsrätt kombinerades med valfrihet blev betygen en valuta för skolföretagen i kampen om fler kunder. Som många andra valutor har betygen sedan dess drabbats av inflation och glädjebetyg. Det är inte förvånande utan en logisk följd av att vi har en skolmarknad i Sverige. För när vinstdrivande koncerner ges fritt spelrum att etablera sig och bedriva verksamhet skapas också incitament att marknadsföra sin skola med högre betyg. Föga förvånande är det just vid fristående gymnasieskolor som vi ser att kursbetygen är högre i jämförelse med provbetygen.
Vi vill stoppa vinstjakten i skolan. Det skulle också vara det mest verkningsfulla sättet att göra upp med det system som skapar vinsthets och betygsinflation. Tyvärr finns det i nuläget ingen majoritet i riksdagen för det. Men istället för att försöka lösa problemet genom att anpassa offentlig verksamhet till affärsvärldens spelregler, borde det vara självklart att friskolor som finansieras med offentliga medel också ska vara öppna för insyn.
Inte minst vore det rimligt att föräldrar som står inför att välja skola till sina barn också hade rätt att få information om alternativen. För vad är valfriheten värd om man inte ens får möjligheten att göra medvetna val? Föräldrarna är inga kunder och elevernas betyg ska inte vara valuta på en marknad utan insyn.
Kadir Kasirga, oppositionsborgarråd i Stockholm stad
Anders Österberg, riksdagsledamot (S)
Lara Badinson, ledamot (S) utbildningsnämnden i Stockholm stad
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
