Ungas villkor och möjligheter att ta sig in på arbetsmarknaden är en av våra viktigaste framtidsfrågor. Regeringen kommer ha ett tydligt fokus på ungdomspolitiken.
Unga som är i början av sitt vuxenliv behöver, liksom alla andra vuxna, ett jobb att gå till och en egen bostad. Alltför många unga vuxna saknar detta. Att ha en sådan grund att stå på är viktigt för såväl ungas egen frihet som för välfärden och den ekonomiska tillväxten i stort. Ett av den här regeringens viktigaste mål är att antalet arbetande och arbetade timmar ska öka så att Sverige har lägst arbetslöshet i EU senast 2020.
Som en viktig del i att uppnå denna målsättning förstärker vi nu ungdomspolitiken och riktar in den på ungas etablering i arbets- och samhällslivet. Ungdomar är olika. De har olika kön och olika social bakgrund. De är födda i Sverige och de har precis flyttat hit. De är uppväxta i bruksorter och i storstädernas förorter. Men trots sina inbördes skillnader, finns det saker som förenar just utifrån att de är ungdomar.
Ungdomar är generellt sett mer beroende av vuxna och av det offentliga än vuxna inte minst då väldigt många studerar. För en stor del av de unga är boendemöjligheterna direkt beroende av föräldrarnas ekonomiska situation och på arbetsmarknaden är det ofta unga som först drabbas när ekonomin stannar in och situationen blir tuffare.
Men det som framför allt förenar ungdomar är att de befinner sig i en fas där barndomen övergår i vuxenliv. En fas där en ung person successivt formas, frigör sig från sina föräldrar och etablerar sig i samhället. För att det ska vara möjligt måste flera pusselbitar finnas på plats.
En av de viktigaste faktorerna för att kunna etablera sig i samhället är att ha ett jobb och en egen försörjning. Ett jobb ger inte bara en lön att leva på, det ger även större möjligheter att frigöra sig själv som individ och att forma ett självständigt liv. Man kan skaffa en egen bostad, man kan välja att resa fritt och man kan själv bestämma över sin egen fritid. Tyvärr är arbetslösheten bland unga alldeles för hög och allt för många vägras därmed möjlighet att fullt ut bli en självständig del av samhället.
Som ett sätt att stärka arbetet mot ungdomsarbetslösheten, beslutar regeringen i dag om en ny instruktion till Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF, f.d. Ungdomsstyrelsen). Instruktionen ger MUCF uppdraget att bidra till ungdomars etablering i arbets- och samhällslivet utifrån ungdomars olika förutsättningar och levnadsvillkor.
Ungas villkor och möjligheter att ta sig in på arbetsmarknaden är en av våra viktigaste framtidsfrågor. Långvarig arbetslöshet är förödande, både för individen och för samhället. Att drabbas av detta som ung kan sätta spår för livet.
Målen med ungdomspolitiken är att alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Vi vet att en förutsättning för att uppnå dessa mål är att faktiskt ha ett jobb att gå till. Att vara arbetslöshet innebär såväl sämre levnadsvillkor som sämre möjligheter att påverka både det egna livet och samhällsutvecklingen. Det här inser naturligtvis de unga själva. I Ungdomsstyrelsens rapport Unga med attityd (2013) svarar 69 procent av de svarande mellan 20 och 24 år att ett fast arbete är mycket viktigt eller till och med allra viktigast.
Ungdomspolitiken har tidigare varit ett ganska undanskymt politikområde. Genom att tydligare fokusera ungdomspolitiken mot ungas etablering får fler unga möjlighet att bli fria, starka individer.
Aida Hadzialic, gymnasie- och kunskapslyftsminister (S)
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
