Regeringens ambition är tydlig. Det behövs ett större kunskapslyft som ger fler människor trygghet och samhället den arbetskraft som efterfrågas, skriver gymnasie- och kunskapslyftsministern.
Sverige ska ha ett näringsliv som står sig starkt i den globala konkurrensen. För detta ska vi ha världens bästa skola. Skolan ska förbereda unga människor för att både ta framtidens jobb och att skapa dem. Skolan ska vara en plats där nya idéer får utvecklas och som ger elever verktyg att förverkliga dem.
Vårt mål som regering är att Sverige ska ha den lägsta arbetslösheten i EU till 2020. För att nå dit räcker det inte med jobbskapande på genomsnittliga nivåer och den kunskapsnivå som vi nu har i befolkningen. Det krävs framtidsinriktade investeringar under lång tid både i jobb och i utbildning.
Dagens arbetsliv präglas av en allt snabbare förändringstakt där jobb omsätts i snabb takt och där branscher, arbeten och yrkesroller ständigt omformas. När de enkla arbetena försvinner ökar kraven på kunskaper och kompetens för de arbetstillfällen som tillkommer. Förändringstakten inom arbetslivet leder dessutom till att många kommer att behöva byta karriär och arbetsområde, kanske flera gånger under sitt arbetsliv.
Ett större kunskapslyft, som omfattar ett större antal platser på komvux, yrkeshögskola, folkhögskolorna och inom den högre utbildningen, är därför en nödvändig del av dessa investeringar. För att kunskapslyftet ska lyckas är det viktigt att det anknyter till de utbildningsinsatser som redan idag görs i partsystemet mellan fack och arbetsgivare. Den svenska partsmodellen är en stark konkurrensfördel för Sverige. Kan vi skapa bättre förutsättningar för trygghet i omställningen leder det också till ökad flexibilitet.
För att diskutera dessa frågor och vårt gemensamma ansvar har jag i dag bjudit in arbetsmarknadens parter till en hearing om hur ett framtida kunskapslyft, som även inbegriper parternas ansvar och bidrag, ska kunna utvecklas.
Tyvärr ser vi att, även om Sverige har en stolt tradition som konkurrenskraftig kunskapsnation, det i dag finns flera skäl till oro. Resultaten för svenska grundskoleelever sjunker jämfört med andra länder och jämfört med tidigare resultat.
Allt för många lämnar gymnasieskolan i förtid eller med ofullständiga betyg. Gymnasieskolans yrkesutbildningar har allt för få sökande och de som går dessa utbildningar får allt för sällan jobb efter genomförd utbildning. Vuxenutbildningen behöver byggas ut för att motsvara de nya kraven på en ständigt föränderlig arbetsmarknad.
En skola som fungerar är en förutsättning för att vårt näringsliv ska kunna försörjas med kvalificerad och välutbildad arbetskraft. Om kompetensförsörjningen brister blir Sverige mindre attraktivt för både inhemska och internationella företag vilket riskerar att vår tillväxt blir lidande. Utbildning är också nödvändigt för att upprätthålla ett demokratiskt samhälle där alla ges förutsättningar att göra sin röst hörd.
De senaste decennierna har utvecklingen på arbetsmarknaden varit dramatisk. Andelen jobb som inte kräver en formell utbildning har minskat drastiskt. Gymnasial utbildning har i det närmaste blivit en förutsättning för att få ett arbete och ett kvitto på att man är anställningsbar. Personer med kort utbildning har förlorat jobbet i högre grad i kriser och har betydligt svårare att komma tillbaka till arbetsmarknaden igen.
Vi måste därför säkerställa att merparten av alla unga ges förutsättningar att fullfölja gymnasiet. I dag går de allra flesta ungdomar, ca 99 procent, vidare från grundskolan till gymnasieskolan men alltför många avbryter utbildningen under det första eller andra studieåret. Samhället och skolan behöver ta ett större ansvar för att eleverna ska uppnå kraven för gymnasieexamen och de unga ska veta att de behöver slutföra sin utbildning. Regeringen planerar därför att låta en utredare analysera möjliga åtgärder för att alla ungdomar som inte fyllt 18 år ska gå en gymnasieutbildning.
Gymnasieskolan ska förbereda för högre studier eller leda till jobb och företagande. Yrkesprogrammen ska matcha arbetsmarknadens behov av arbetskraft och rusta individerna för en föränderlig ekonomi och ett kunskapsintensivt samhälle. Matchningen bör lösas i nära samverkan med arbetsmarknadens parter.
Utbildningssystemet kan, och bör, också underlätta för nyanlända. Tiden från uppehållstillstånd till jobb är ofta allt för lång. I allt högre grad kommer en fungerande arbetsmarknadspolitik att ställa ökande krav på antalet platser i vuxenutbildningen. Detta var något vi satsade stort på i vår budgetproposition i höstas men som något som de borgerliga partierna och SD röstade bort. Vi kommer fortsätta att prioritera utbildning även framöver.
I ett väl fungerande kunskapssamhälle kan den enskildes tillgång till och behov av utbildning inte bara gälla barn- och ungdomsåren. Framöver kommer vår förmåga att skapa fler och bättre jobb och finansiera vår välfärd att avgöras av hur väl vi förmår utbilda arbetskraften genom hela yrkeslivet. Utbildningssystemet ska inte ha några återvändsgränder. Genom hela livet ska det finnas möjlighet att utbilda sig, vidareutbilda sig och bilda sig.
Regeringens ambition är tydlig. Det behövs ett större kunskapslyft som ger fler människor trygghet och den arbetskraft som efterfrågas av företag och välfärdssektorn. Dagens hearing med arbetsmarknadens parter är ett första steg på denna väg.
Aida Hadzialic, gymnasie- och kunskapslyftsminister
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
