I dag kostar bensinen nästan 15 kronor litern. För en familj i glesbygd börjar smärtgränsen närma sig. Men ingen protesterar, de flesta verkar insett att det som gäller är anpassning.
Bensinpriset är en klassisk valfråga, perfekt för populistiska utspel men också laddad av allvar när större frågor om jämlikhet, regionalpolitik och grön omställning korsas. Långsamt skiftar den nu karaktär till varningssignal för en global ödesfråga: Oljans framtid.
När priset på bensin snart passerar otänkbara nivåer – 20, 30, 40 kronor – blir konsekvenserna mycket större än minskad privatbilism. Det moderna samhället vilar på olja. Diskussionerna om hållbarhet har länge haft en olycklig fixering vid bara klimatfrågan och möjligen finanskapitalismen. Men stigande oljepriser kommer mer obevekligt tvinga fram stora omvandlingar av grundläggande försörjningssystem: Mat, transporter, boende, varuproduktion. Oljan är krisen alla vet kommer, men ingen orkar prata om.
“Peak oil” är ett omstritt begrepp. Men de flesta verkar nu acceptera att den är en realitet som världen nyligen passerat. Den innebär inte att oljan tar slut. Men att produktionen nått zenit. Samtidigt kommer efterfrågan bara öka, som följd av växande global välfärd.
Ekvationen går inte längre ihop. Det finns därför anledning att sluta blunda och börja prata. Bland de som länge försökt finns ekonomijournalisten Gunnar Lindstedt. I en lång intervju i Arena (1/2010) förklarade han oviljan med att peak oil berör så stora system att den ”blir besvärlig för ekonomer och politiker”. I synnerhet livsmedelsproduktionen kommer tvingas till förändringar. Sverige behöver en miljon nya bönder inom tio år, är Lindstedts drastiska slutsats i boken Svart jord.
Peak oil kan framkalla apokalyptiska fantasier om totalt mänskligt sammanbrott. Men civilisationer faller samman långsamt, skriver David Jonstad i sin nya bok Kollaps. För en enskild människa kan det ske utan större dramatik. Människor är både anpassningsbara och uppfinningsrika.
Lindstedt, Jonstad och andra verkar överens att det är livet i stora städer som kommer förändras mest. Klimatkrisen har lett till föreställningen att täta stenstäder är de mest moderna. Men stigande oljepriser kan leda till motsatsen: extremt utspridda stadslandskap med både små odlingslotter och stor matproduktion insprängt mellan kluster av bostäder.
Men ingen kan förutsäga förändringarna. Teknikutveckling, uppfinningsrikedom och akuta krislösningar kommer blandas i en långsam svår resa bort från oljans civilisation – den som möjliggjort nästan allt vi inkluderar i ordet modernitet.
Bensinpriset kommer förändra vår värld. Hur snabbt det stiger är mer avgörande än BNP-siffror, dollarkurser och aktiemarknader. Åk till macken och se din framtid.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
