hot och våld Fyra av tio unga samhällsvetare har utsatts för våld eller hot i sin yrkesutövning. Sju av tio säger att det hänt någon av kollegorna. Vår breda genomlysning av av förekomsten av hot och våld visar oroväckande resultat, skriver Heike Erkers, förbundsordförande Akademikerförbundet SSR, och Lina Ahl, ordförande i Akademikerförbundet SSR:s studentråd.
Ett klottrat hot på din bil, ett hatiskt sms eller en aggressiv klient som viftar med ett vapen. Ingen ska behöva drabbas av hot eller våld i samband med arbetet. Det är extra allvarligt att unga medarbetare är särskilt utsatta, något som framgår av en ny undersökning.
För första gången har Akademikerförbundet SSR gjort en bred genomlysning av situationen när det gäller hot och våld på arbetsplatsen. Vi har bett undersökningsföretaget Novus ställa frågor till samtliga yrkesverksamma medlemmar, som arbetar bland annat inom socialtjänsten, på myndigheter som Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Migrationsverket samt som kuratorer i skolan och vården.
Resultatet är oroväckande.
- Nästan var fjärde medlem har varit utsatt för hot eller våld i samband med arbetet under de senaste två åren och mer än varannan har en kollega som varit utsatt.
För unga upp till 30 år är situationen ännu mörkare.
- Fyra av tio har själva utsatts för hot eller våld och sju av tio säger att det har hänt någon av kollegerna.
- Nästan var femte har övervägt att sluta på grund av risken för att utsättas.
Det är djupt oroande siffror som måste tas på allvar, inte minst när det handlar om unga människor som är i början av sitt arbetsliv.
En förklaring till att unga medarbetare är mer utsatta för hot och våld kan vara att de oftare finns på arbetsplatser med en hög hotbild.
Ett exempel är socialtjänsten där den höga personalomsättningen och svårigheterna att rekrytera erfarna socionomer har lett till att unga, nyutexaminerade socionomer ibland går direkt till de mest krävande tjänsterna.
Svårigheterna att rekrytera erfarna socionomer har lett till att nyutexaminerade socionomer ibland går direkt till de mest krävande tjänsterna.
Många av våra medlemmar vittnar om att tidsbrist och arbetsbelastning gör att säkerheten åsidosätts.
Vi vet också att det förekommer att klientmöten sker i direkt olämpliga lokaler och att det finns besöksrum med lösa föremål som snabbt kan förvandlas till vapen.
Så här kan det inte fortsätta.
Chefer och arbetsledare måste ha kunskap och befogenhet att fatta beslut som leder till en god arbetsmiljö – och ha tillräckliga resurser för att kunna genomföra besluten, vilket inte alltid är fallet idag.
Regelverket är glasklart. Ansvaret för en säker arbetsmiljö ligger hos arbetsgivaren. Många gör ett bra arbete med de här frågorna, men det är uppenbart att mer behöver göras.
Det ska finnas tydliga handlingsplaner som gäller hot och våld på alla arbetsplatser. Samtliga anställda ska ha fått instruktioner om hur arbetet kan utföras säkert. På högskolorna måste alla studenter få goda kunskaper om arbetsmiljö, även det som gäller hot och våld.
Våra medlemmar arbetar i samhällsviktiga funktioner och de ska inte behöva oroa sig för sin säkerhet.
Som fackförbund tar vi vår del av ansvaret. I höst genomför vi en satsning bland medlemmar och förtroendevalda för att öka kunskaperna om arbetet mot hot och våld.
Bland annat har fyra filmer som speglar olika realistiska situationer lanserats och de används nu vid fackliga möten och utbildningar. Vi måste alla bidra till att göra arbetslivet tryggare.
Heike Erkers är förbundsordförande Akademikerförbundet SSR
Lina Ahl är ordförande i Akademikerförbundet SSR:s studentråd
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
