Den som är skeptisk till vinstutdelande skolbolag har anledning att argumentera: Vi satsar på idéburna skolor som ger mångfald och kvalitet.
Pisastudien som jämför skolor i olika länder innehåller en mängd statistik och många har räknat fram samband mellan friskolekonkurrens och elevers resultat – svårbedömda samband som pekar åt olika håll.
Men tre forskare från Institutet för näringslivsforskning (IFN) anser sig ha lösningen. De hävdar att konkurrens från friskolor förbättrar skolsystemet i ett land – utan att ha gjort begripligt att det är så.
Men om de har rätt i att det inte är viktigt vilka driftsformer de privata skolorna har, då kan den som är skeptisk till vinstutdelande skolbolag argumentera: Vi satsar på idéburna skolor som ger mångfald och kvalitet.
IFN-forskarna lyfter fram ”den mest övertygande studien” som dessutom stöds av en rapport, som täcker ”all forskning om skolval över hela världen”. Det låter rätt tvärsäkert – men alla sådana modeller har stora osäkerheter, och de redovisas inte av IFN-ekonomerna. De tre vet, där andra inte sägs förstå. Men tala om enkel lösning: Gör bara marknad av det hela så fixar det sig. Det är dogmatiskt.
IFN-forskarna intresserar sig därtill bara för elevernas genomsnittliga prestation i ett land. Men det är inte det enda måttet och målet i skolpolitiken. Andra faktorer är likvärdighet och segregering (ett högt genomsnitt kan spegla klyftor). Där visar Pisa att i Sverige ökar klyftorna mer än i de flesta länder.
Låt oss nu anta att IFN-forskarna har visst fog för sin tes, att konkurrens från privata skolor lyfter hela skolsektorn, och detta oavsett om skolorna är vinstdrivna ägda av riskkapitalbolag, eller idéburna med en ideell stiftelse som huvudman. Då kan man överväga vilken slags konkurrens man föredrar: primärt vinstmotiverade aktörer eller primärt kvalitetsmotiverade. Vill man ha typ JB Education eller Stadsmissionen?
Det kan vara så att man inte vill ha in vinstmotivet därför att det skapar en annan anda i skolan, ett sneglande på vad olika metoder och organisationsformer betyder för bolagets vinst, och kanske för ledningens bonus. I stället för fokus på bra undervisning för alla.
Vinsten är urstark, tydlig och mätbar som drivkraft och motiv, och det fordras särskilda, resurskrävande, byråkratiserande och likformande styrinsatser för att leda in vinstdriften mot kvalitetsmålet.
Styrinsatser som motverkar sitt syfte. Marknadstänkandets ”nöjd kund” kan leda till betygsinflation. Företagande är att ha en affärsidé, att finna en ”marknad” och ett marknadssegment, det mest lönsamma, här gärna med välutbildade föräldrar och välartade barn men inga med särskilda behov. Det ordnas genom lokalisering och marknadsföring till önskad målgrupp.
Håller IFN-forskarnas argument är ett möjligt inslag i en ny skolpolitik att stärka förutsättningarna för idéburna not-for-profit skolor och på så sätt säkra en kvalitetshöjande konkurrens. De skolbolag som önskar kan då fortsätta i form av bolag med begränsade vinstuttag (SVB). Dessutom kan autonomi och konkurrens främjas inom det kommunala skolsystemet. Så får man valfrihet och kvalitet, utan vinst.
Åke Sandberg, sociolog och ekonom, professor em, Stockholms universitet
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
