Ekonomi Viktigt att förstå hur räntebidraget påverkar hela ekonomin.
Ett slopat ränteavdrag skulle ge 40 miljarder att använda till bostadsbyggande, mer personal i välfärden och infrastruktursatsningar. Istället fortsätter räntebidraget att pressa upp fastighetspriserna, göda bankerna och göra höginkomsttagares plånböcker ännu fetare.
I deklarationstider kommer ränteavdraget, eller skattereduktion för underskott av kapital som det formellt heter, som en ekonomisk skänk från ovan för många hushåll. Inflationen har tvingat upp räntorna och det drabbar nu de hushåll som belånat sig. Trots det finns många skäl att slopa eller reformera ränteavdraget.
De största vinnarna på räntebidraget är bankerna
Skatteavdrag är, för att citera Jämlikhetskommissionen, ”att jämföra med vilket annat bidrag som helst”. Hädanefter benämns därför ränteavdraget vid sitt rättmätiga namn – räntebidraget – och det finns goda skäl att göra Sverige fritt från bidragsberoendet och slopa räntebidraget.
Ur jämlikhetssynpunkt är räntebidraget förkastligt. År 2022 kostade räntebidraget hela 25 miljarder kronor och endast 51 procent av den vuxna befolkningen i Sverige fick ta del av pengarna. 1,2 miljarder kronor, ungefär fem procent av det totala räntebidraget, gick till en knapp procent av befolkningen som har inkomster på över 83 300 kronor i månaden. Boräntekostnader, subventioner till de som äger sitt boende, utgör den absoluta majoriteten av räntebidraget och något motsvarande stöd till hyrt boende finns inte.
Eftersom man tack vare räntebidraget kan räkna av en del av räntekostnaderna vid ett fastighetsköp, gör det att man kan låna mer än vad man annars skulle kunnat göra. Det blir dock ett nollsummespel som bara leder till högre fastighetspriser eftersom alla andra som också har möjligheten att ta ett bostadslån också kan räkna bort en del av kostnaderna. När man funderar kring räntebidraget är det därför viktigt att tänka på hur räntebidraget påverkar hela ekonomin och inte den egna plånboken. Utan ett räntebidrag skulle sannolikt belåningen och fastighetspriserna vara markant lägre än idag.
De största vinnarna på räntebidraget är bankerna, som tack vare den ökade utlåningen som följer av räntebidraget göds med ännu större vinster. De egentliga bidragstagarna av räntebidraget är alltså bankerna. Ett slopat räntebidrag skulle leda till mindre utlåning, sundare hushållsekonomi och lägre bankvinster.
Många har tidigare argumenterat för att en optimal tid för utfasning av räntebidraget var för några år sedan när räntorna var så låga. Men man kan också tänka tvärtom, aldrig tidigare har vi som gemensam ekonomi haft så mycket att vinna på att slopa räntebidraget. Regeringen har för 2024 budgeterat att räntebidraget kostar staten drygt 40 miljarder kronor.
Det är 40 miljarder som hamnar hos bankerna och i höginkomsttagares plånböcker. Pengar som skulle kunna användas till att stärka välfärden, bygga fler bostäder och investera i vår infrastruktur.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
