Krönika Om ett par veckor är det val i Danmark och utgången är oviss. Ska även Danmark få en högerregering?
Köpenhamn. Torsdag. Det är svårt att förstå hur snabbt dansk politik har ställt om till valrörelse. Den danska huvudstaden är fullklistrad av valaffischer, som till form och budskap är svåra att skilja, både från varandra och från de svenska motsvarigheterna i valrörelsen för några veckor sedan.
Standardkonceptet är det samma: En bild på en politiker som ler, men inte för mycket, det ska vara ett sånt där lite sammanbitet leende som förmedlar både lättsamhet och förtroende, och så ett nollställt budskap om mer trygghet eller stabilare samhälle.
Men valrörelse är det, bara några dagar efter att statsminister Mette Frederiksen utlyst valet.
Partierna här måste ligga i konstant beredskap för kampanj. Det är bara att trycka på knappen.
Traditionellt har det inte heller varit svårt att bilda regering i Danmark
Hur det går verkar ingen riktigt våga gissa på.
– Hade du frågat för en vecka sedan hade jag sagt att det röd-gröna regeringsunderlaget hade vunnit även den här gången, men nu har det jämnat ut sig och utgången är oviss, säger Asbjørn Sonne Nørgaard, chef för den progressiva tankesmedjan Cevea.
Högerpartierna i dansk politik har gått till val på att sänka skatterna, som högerpartier alltid gör, och Sonne Nørgaard menar att det gav Socialdemokraterna, som suttit i regering sedan valet 2019, en lysande chans att ta hem valet även den här gången.
– Men nu har de själva lagt fram ett förslag om skattesänkningar, visserligen mer jämlikt inriktat, men det gör det svårare för dem att argumentera, trots att undersökningar visar att väljarna inte alls gillar tanken på sänkt skatt i det läge ekonomin just nu befinner sig.
Det krävs bara 2 procent för att komma in i det danska Folketinget, vilket gjort att dansk politik präglats av många små partier. Inför det här valet har dansk höger splittrats i flera partier. Dels har den tidigare partiledaren för Venstre, Lars Løkke Rasmussen, bildat Moderaterna, mer mittenorienterade. Dels har en tidigare migrationsminister från Venstre bildat Danmarksdemokraterna, som plockat upp flyktingfrågan från det numera helt kollapsade Dansk Folkeparti.
Högern kommer vara mer splittad efter valet, men att nya partier tar plats fyller en funktion. I alla fall om man ska tro Rune Lykkeberg, chefredaktör på den oberoende radikala tidningen Information.
– Alla nya idéer i dansk politik under de senaste decennierna, både på höger och vänsterkanten, har kommit från nya partier. De har ofta lyft in människor som inte tycker att de har någon röst via de vanliga partierna i det politiska samtalet, och när de här partierna blivit framgångsrika har deras perspektiv sugits upp av de större partierna.
Traditionellt har det inte heller varit svårt att bilda regering i Danmark.
– Ingen regeringsbildning har tagit mer än två tre veckor säger, Rune Lykkeberg.
Den här gången kanske det är mer osäkert. Mette Frederiksen talade redan tidigt i valrörelsen om att bilda en blocköverskridande regering. Moderaterna är inne på samma linje. Løkke Rasmussen kampanjar med budskapet ”förändring från mitten”.
Men väljarna föredrar antingen en vänster- eller en högerregering, enligt mätningarna.
Valet är första november.
Sedan vet vi om även Danmark får en högerregering, en ny vänsterregering eller något annat.
Jesper Bengtsson, är chefredaktör för Dagens Arena
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
