Det finns en grundläggande paradox med den utredning som arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (m) har beställt med anledning av EG-domstolens dom i Laval-målet. Utredaren Claes Stråth har satts att ser över hur svensk lagstiftning ska ändras med anledning av domen som föll förra året och som fastslog att Byggnads blockad mot skolbygget i Vaxholm strider mot EG-rätten. Villkoret för utredningen är dock att den svenska modellen, där arbetsmarknadens parter styr exempelvis lönenivåer, ska bibehållas. Resultatet har blivit ett utredningsförslag som inte riktigt tar ställning, utan hänskjuter allt fortsatt ansvar till parterna på arbetsmarknaden.
Och här inträder det största problemet: parterna har helt olika syn på hur EG-domen ska tolkas och parterna har helt olika intressen av den svenska modellen och dess framtid. Därför behöver lagstiftaren ta ställning. Och regeringen, som klart och tydligt har deklarerat sin trohet till den svenska modellen, kan inte vara lika undfallande som utredningsförslaget.
Det är orealistiskt att tro att efterbörden av Laval-konflikten ska lösas inbördes av Svenskt Näringsliv och LO och de andra fackförbunden. Problemen med att komma överens symboliseras inte minst av svårigheterna för parterna att enas om ett nytt Saltsjöbadsavtal. Svenskt Näringsliv är mer mån om att EG-rätten följs än att värna den svenska modellen och har betalat rättegångskostnaderna för Laval-sidan. De ser det här som en chans att vingklippa konflikträtten.
Lika direkt opportunistiska är inte den moderatledda regeringen, som trots allt vann valet på att den svenska modellen inte skulle skrotas. Däremot maskas den ur bakvägen: a-kassan försämras så att den inte längre är en omställningsförsäkring för arbetslösa och f-skattereglerna luckras upp så att anställda görs till uppdragstagare. Samtidigt tar regeringen inte heller några politiska initiativ i EU för att stärka arbetstagares rättigheter, som värderas lägre än den fria rörligheten för tjänster, och är passiva i den svåra frågan om papperslösa arbetare. Regeringen ser på när allas krig mot alla utvecklas på arbetsmarknaden. Och förlorarna blir som vanligt de som redan är mest utsatta.
Regeringen måste justera utredningsförslaget så att det förbud mot konflikträtt som förslås av Claes Stråth tas bort. Blockader görs inte för sakens skull, utan för löntagares rättigheter, oavsett vilket land de kommer ifrån. Det är bara borgerliga opinionsbildare som ser spöken på ljusan dag när de talar om en ständig konfliktvilja från den fackliga sidan.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
