Allergiepidemin kräver kamp mot kemikaliekapitalismen

Liv Beckström Allergiepidemin sveper över världen. Människor tål allt färre saker som tillhör vanligt liv: Mat och dryck, gräs och djur, blommor och frukter hotar hälsan. Om vi inte tar strid mot kemikaliekapitalismen kommer snart halva jordens befolkning få sin vardag starkt försämrad.  

Ord som »pollenapokalyps, aggressiva pollenkorn, pollenbomber och pollenstormar«, hörs numera i nyhetsrapporteringen. Med full kraft drabbade detta Melbourne år 2016. Milsvida gräsfält med betande får, som utgör en av landets basnäringar, blev i samband med hård blåst och hetta ett dödligt hot mot människors hälsa. Över 8000 människor i staden sökte i panik akut vård med andnöd och tio människor dog. 

Kunskapen om allergiepidemin är tillräcklig för att EU:s medlemsländer ska kunna enas om en gemensam handlingsplan med bland annat tuffare tag mot kemikalieindustrin.

För 50 år sen var hösnuva sällsynt. I dag är över en fjärdedel av vuxna och mellan 20 och 40 procent av barnen i Europa drabbade. Om 25 år hotas halva jordens befolkning, befarar WHO. Vad orsakar denna explosion av allergier? Vad kan göras? 

Frågorna får forskarnas svar i dokumentären Allergiernas gåta på SVT Play. Orsakerna handlar dels om överexponering av kemikalier i vår vardag, där företag förorenat mer än vad människan klarar av. Allergier är kroppens reaktion på attacker från allt som får immunsystemet att vädra fara. När hoten blir för många löper det amok. Då kan även falsklarm från exempelvis jordnötter leda till att kroppen förklarar krig. 

Men det handlar även om underexponering för ämnen som bygger upp vårt motstånd. Storstadslivet utan större kontakt med djur och natur håller inte allergierna borta. Barnallergiläkare Erika von Mutsas talar om en bondgårdseffekt som ger barnen skydd mot inflammationer, vilket förlorats i den urbana miljön. Barn som vuxit upp på bondgårdar är mycket mindre allergiska än barn som inte gjort det. I München har 45 procent av barnen astma, medan barn som lever bondeliv enligt det amerikanska Amishfolkets extrema regler, där jordbruk bedrivs som på 1800-talet, varken har astma eller hösnuva. Barn som fått prova jordnötter från tidig ålder slipper oftast jordnötsallergi medan barn som undviker jordnötter oftare blir allergiska. För att ta några exempel. Det går knappast att återvända till bondesamhället, men nya strategier behövs så att barnens immunförsvar får en chans att lära sig bli tolerant. 

Forskarna ser förödande effekter av kemikaliernas intåg i hushållen från 1960-talet. Mikroplaster, kemikalier, föroreningar, virus med flera ämnen skapar en allergen cocktail, som får cellväggarna att kollapsa. Experiment visar att rester från diskmedel sitter kvar på bestick, glas och tallrikar även efter disk och får en ingång rakt in i cellerna. Resultaten är en väckarklocka, som propsar på strängare riktlinjer mot farliga ämnen så att barn slipper utveckla allergier vid sitt eget köksbord. Men regeländringar som innebär skärpningar ligger inte i den mäktiga kemikalielobbyns intresse. 

Forskaren Paloma Cariñanos González visar att även grönområden med fel sorts träd kan bli veritabla pollenfällor. Hon varnar för »botanisk sexism«, med exempel från Granada, där honträd utan pollen väljs bort för att frukterna är jobbiga att städa bort från gatorna. Istället planteras monokulturer av hanträd med massor av pollen. Att fortsätta nuvarande ensidiga satsning på plataner, världens vanligaste stadsträd riskerar fyrdubbla pollenhalterna fram till 2050. 

Kunskapen om allergiepidemin är tillräcklig för att EU:s medlemsländer ska kunna enas om en gemensam handlingsplan med bland annat tuffare tag mot kemikalieindustrin. Lobbyisternas makt måste regleras och kemikaliekapitalisternas påverkan på vår hälsa måste synliggöras. Då är en friskare värld möjlig.