Det behövs flera åtgärder för att komma tillrätta med bostadsbristen. Nu är det upp till bevis för partierna om bostadssamtalen ska ge resultat, skriver Lilian Tilander, socialdemokrat.
Enligt Boverket behövs 700 000 nya bostäder till år 2025. Därför har regeringen bjudit in Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet till samtal om hur byggtakten kan ökas och byggandet finansieras.
Det finns många problem kopplat till bostadsmarknaden, och de slår som hårdast mot unga, nyanlända och pensionärer.
Något som måste åtgärdas är ränteavdragen. År 2015 kostade de staten 30 miljarder kronor. Pengar som staten behöver för att investera i byggandet av fler hyresrätter.
Liberalerna kommer däremot inte att acceptera en sänkning eller ett slopande av ränteavdragen om inte skatten på arbete samtidigt sänks. Det är ett väldigt orättvist krav.
I samband med att fastighetsskatten ersattes med en avgift skulle ränteavdragen avvecklas successivt. Det fick Anders Borg inte igenom i alliansen. Framförallt villaägare med stora hus i attraktiva lägen gynnades av avvecklingen av fastighetsskatten, medan villaägare med låga taxeringsvärden, särskilt på landsbygden, fick höjd avgift. Det har slagit orättvist, och behöver åtgärdas i de pågående bostadssamtalen.
Jan Björklund (L) vill även avreglera bostadsmarknaden och få en friare hyressättning. Det är vansinnigt. Det leder till högre hyror och att de som inte har råd att bo kvar tvingas flytta så de som har bättre råd får flytta in. Det är inte den rörligheten som behövs på svensk bostadsmarknad.
Huvudproblemet med bostadsbristen är bristen på hyresrätter med låga hyror för lågavlönade, ungdomar och nyanlända. Det investeringsstöd för byggande av hyresrätter som tidigare fanns, tog alliansen bort 2007. I stället infördes 2008 ett permanent rotavdrag på 50 procent för ägare till villor och bostadsrätter men inte till hyresrätter.
Samtidigt har många hyresrätter omvandlats till bostadrätter. Den borgerliga majoriteten i Stockholm sålde 2007-2014 ut 25 836 av allmännyttans hyresrätter för 36,7 miljarder kronor, för ombildning till bostadsrätter.
2011 kom det en ny lag för allmännyttiga bostadsföretag. Den innebär att allmännyttan ska vara affärsmässig och ge vinst som andra bostadsföretag. Vinsten kan kommunerna använda till integration och andra sociala ändamål. Lagens utformning, tillsammans med EU:s konkurrensregler, innebär att stat och kommun inte kan stödja enbart allmännyttan finansiellt. Om alliansen begärt undantag från EU enligt SGEI (Services of General Economic Interest) skulle allmännyttan kunnat fungera som tidigare.
Länder som Frankrike, Danmark och Österrike begärde undantag och har en icke-kommersiell sektor som omfattar 17-32 procent av hela bostadsbeståndet. Att Sverige saknar en icke-kommersiell bostadssektor är unikt. Sverige behöver få ett undantag i efterhand.
För att komma tillrätta med bostadsbristen behövs följande:
Sätt ett tak för ränteavdragen och avveckla ränteavdragen successivt utan att kompensera de som vann på avvecklingen av fastighetskatten.
Åldersgruppen 65+ ökar med över 30 000 personer om året och många äldre bor i bostäder utan hiss och annan bostadsanpassning. För dem behöver det byggas trygghetsboenden och seniorboenden. Då kan ungdomar och unga familjer ta över lägenheter och villor som äldre lämnar.
Sverige behöver ett undantag från EU så att allmännyttan kan bedrivas icke-kommersiellt.
Partierna måste nu komma överens om dessa åtgärder för att kunna rädda Sveriges bostadsmarknad.
Lilian Tilander, socialdemokrat
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
