»Allvarlig brist på studievägledare riskerar elevers framtid«

debatt Den stora bristen på studievägledare medför att tiotusentals elever får sämre chanser att göra välinformerade val som kan vara avgörande för deras framtid. Nu måste denna viktiga yrkesgrupp prioriteras, skriver Johanna Jaara Åstrand, ordförande i Lärarförbundet och Erik Nordlund, ordförande Sveriges Elevråd

I mitten av maj stängde den sista ansökningsperioden till gymnasiet för landets niondeklassare.

Tiotusentals elever har nu gjort sina val, och väntar på att få veta vilken gymnasieskola de kommit in på. Det är ett stort val som gjorts, ett val som kommer att påverka deras framtida liv. Gymnasieskolan är en avgörande faktor för elevens förutsättningar till arbete och vidareutbildning.

Så det är angeläget att varje elev har möjlighet att göra ett genomtänkt val, men med 18 nationella program inom gymnasiet är valet inte helt lätt. I och med att antalet profiler och inriktningar på de nationella programmen ökar för varje läsår gör det valet för eleven ännu svårare.

Ofta finns dessutom flera gymnasieskolor med liknande utbildningar att välja mellan. Det råder ingen tvekan om att valet förutsätter mycket kunskap om gymnasiesystemet. För att valet ska bli så likvärdigt som möjligt för alla landets elever behövs en kvalitativ studie- och yrkesvägledning.

Genom deras uppdrag att hjälpa eleverna att göra aktiva och välinformerade val kan studie- och yrkesvägledare många gånger vara avgörande för elevernas framtid.

Trots det är studie- och yrkesvägledare ofta i praktiken en lågt prioriterad grupp i skolan. Resurser läggs på annat. Många elever upplever att det är svårt eller till och med omöjligt att få tid med sin studie- och yrkesvägledare, vilket leder till att eleverna riskerar att inte få det stöd de behöver.

Många studievägledare kan ha mellan 400 och 500 elever som de ansvarar för – i vissa skrämmande fall finns exempel på studie- och yrkesvägledare som ansvarar för upp till 1000 elever.

Det visar sig tydligt i Skolverkets statistik, där majoriteten av skolorna överhuvudtaget inte har någon data om antalet studie- och yrkesvägledare. Även den statistik som finns är oroväckande.

Drygt 80 skolor har mindre än en (1) studie- och yrkesvägledare anställd på 10 procents tjänstgöring. Värre är att knappt 20 av dessa är skolor med högstadium. Många studievägledare kan ha mellan 400 och 500 elever som de ansvarar för – i vissa skrämmande fall finns exempel på studie- och yrkesvägledare som ansvarar för upp till 1000 elever.

Alltför många elever får inte det stöd de bör ha, vilket riskerar att få allvarliga konsekvenser för samhället.

• För det första ökar antalet avhopp, vilket medför att utbildningstid och utbildningspengar går till spillo.

Enligt en undersökning från 2015 hade 25 procent av eleverna på yrkesprogram övervägt att hoppa av gymnasiet, och 10 procent uppgav att anledningen var att de hade valt fel program.

Det handlar om tusentals elever som känner att de gjort fel val. Just därför är det så viktigt att studie- och yrkesvägledare finns för personliga samtal med varje elev, så att fler kan göra så välinformerade val som möjligt.

• För det andra riskerar elever som hoppar av att må psykisk dåligt, vilket i sin tur kan göra det svårare att fortsätta med rätt studier eller att komma i arbete.

I vissa fall behöver även hälso- och sjukvårdens resurser kopplas in. Därför är det även ur ett samhällsperspektiv så mycket bättre att eleverna i högstadiet får professionellt stöd i sina gymnasieval.

För att kunna göra ett bra jobb måste studie- och yrkesvägledarna få tid och förutsättningar att hjälpa eleverna. Därför anser vi att det måste satsas mer på studie- och yrkesvägledarna.

Ett första steg är att elevers rätt till vägledning enligt skollagen bevakas och prioriteras. Arbetsmiljön behöver ses över så att studie- och yrkesvägledare får den tid och de förutsättningar de behöver för att utöva sitt uppdrag.

Såväl regeringen som kommuner och fristående skolhuvudmän måste erkänna studie- och yrkesvägledarnas betydelse. Prioritera den yrkesgrupp som är så avgörande för att vägleda våra unga till framgångsrika och effektiva gymnasiestudier!

Johanna Jaara Åstrand är ordförande i Lärarförbundet

Erik Nordlund är ordförande Sveriges Elevråd