Almapriset lyfter världens barnböcker

debatt Den franske författaren Jean-Claude Mourlevat var i stort sett okänd i Sverige innan han fick Almapriset. När engelska dominerar översättningar av barn- och ungdomslitteratur är Almapriset viktigt för att lyfta böcker på andra språk, skriver Valérie Alfvén och Charlotte Lindgren.

Den franska författaren Jean-Claude Mourlevat tilldelats årets Almapris. Mourlevat är en väletablerad författare i den fransktalande världen och hans böcker är översatta till närmare tjugo språk.

Men när årets Almapris tillkännagavs den 30 mars i år blev det inte lätt för journalister att berätta något om honom, av den enkla anledningen att ingen av hans böcker finns översatt till svenska. Samma sak hände Kitty Crowther, en väletablerad belgisk barnboksförfattare och illustratör. Hon var också okänd och knappt översatt till svenska innan hon tilldelades Almapriset 2010.

Dessa exempel är inte unika och det gäller många av Almapristagarna. Men frågan är om det verkligen är en överraskning att Mourlevat inte är översatt till svenska. Vi, som forskare inom översättning av barn- och ungdomslitteratur, vill gärna bidra till att kort belysa situationen för barn- och ungdomsöversättningar i Sverige och betona Almaprisets betydelse.

Sedan 2010 publiceras i Sverige fler svenska barn- och ungdomsböcker än det översätts, när tidigare översättningarna har stått för en majoritet av utgivna böcker (siffror från Svenska Barnboksinstitutet). Av de knappa 40 procent som är översättningar idag kommer nära två tredjedelar från engelskan (62 procent) och endast 6 procent från franskan. Resten av världen är representerad med mindre än en tredjedel.

Översättningar spelar stor roll för att introducera nya ämnen och nya litterära modeller. De är viktiga för att vi ska lära känna andra kulturer och andra sätt att tänka. Vi gläder oss över den starka svenska produktionen av barn- och ungdomslitteratur, men är kritiska över att så lite når oss utanför den anglosaxiska litteraturen.

I ett globalt perspektiv riktar priset strålkastarljuset mot en rad författare och andra aktörer från hela världen inom barn- och ungdomslitteratur.

Årets Almapristagare påminner oss åter om hur mycket mer det finns att upptäcka för barn och unga. Vår forskning har visat att av den franska litteraturen för barn och ungdomar som översatts till svenska de senaste tio åren, är franska ungdomsromaner i stort sett osynliga på den svenska marknaden. Däremot har under de senaste fem åren tecknade serier och fransktalande illustratörer som Benjamin Chaud och Kitty Crowther översatts – ofta i samarbete med svenska författare som Eva Susso eller Ulf Stark.

Det finns ett blygsamt men ökande intresse som nu förstärks av att Mourlevat fick Almapriset.

Utöver att öka barnlitteraturens värde på en världsnivå spelar Almapriset en viktig roll på flera olika sätt. I ett globalt perspektiv riktar priset strålkastarljuset mot en rad författare och andra aktörer från hela världen inom barn- och ungdomslitteratur. Det bidrar också till att lära känna barn- och ungdomsförfattare och illustratörer som inte är översatta till svenska när de får priset, trots att de kan vara stjärnor i sina egna länder – som årets pristagare.

På hemmaplan kan det förhoppningsvis stimulera översättningar från andra språk än engelska då den “tvingar” många att upptäcka andra världsdelar.

Almapriset kan även vara avgörande för en författare. Kitty Crowther sade i en intervju att det för henne har funnits ett “före och ett “efter” Almapriset. Idag går det att hitta många av hennes böcker på svenska och vi hoppas att så också sker med Mourlevats böcker. Som Lotta Olsson påpekar i DN (31/3-21):”Det roligaste är att upptäcka någon helt ny”.

Valérie Alfvén, biträdande lektor Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) vid Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet

Charlotte Lindgren, lektor i utbildningsvetenskap, Institutionen för moderna språk och Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet