Att alltid ställa arbetsrättsliga krav i alla offentliga upphandlingar skulle skapa fler hinder än problemen det skulle lösa, skriver Stefan Holm, näringspolitisk expert, Almega i en replik.
Det är inte möjligt att tvinga företag att teckna kollektivavtal om de ska delta i offentliga upphandlingar. Det strider mot LOU. Det har också regeringens utredare förstått.
Niklas Bruuns utredning om hur EU-direktiven för upphandling ska implementeras i svensk lag har visat att det är möjligt att ställa arbetsrättsliga krav hämtade från kollektivavtal eller från lag.
Men längre kan man inte gå. Det skulle strida mot upphandlingsdirektivets grundläggande principer om likabehandling.
Ett företag måste nämligen kunna delta i en offentlig upphandling i Sverige, även om de inte har tecknat ett svenskt kollektivavtal. Det kan vara fråga om ett företag från ett annat EU-land som utför en tjänst här i Sverige, eller till och med från ett land utanför EU.
Det skulle även kunna handla om ett mindre företag. Nästan 60 procent av de mindre företagen har inte tecknat kollektivavtal, enligt en undersökning från Företagarna.
I ett par avseenden har utredningen valt att gå längre upphandlingsdirektivet. Den vill ha tvingande arbetsrättsliga krav i vissa branscher. Utredningen pekar till exempel ut städbranschen som en bransch där arbetsrättsliga krav alltid ska finnas med. Varje upphandlande myndighet ska tvingas använda krav som utformats av Upphandlingsmyndigheten. Staten tar därmed ett kliv in i lönebildningen.
Vi menar att det måste vara upp till varje enskild myndighet att själva besluta om vilka krav som ska ställas i upphandlingar. Det gäller sociala krav, precis som alla andra krav i upphandlingarna. Det är också intentionen i direktivet.
Att som LO önskar, gå ännu längre och alltid ha arbetsrättsliga krav i alla offentliga upphandlingar, skulle skapa fler hinder än problemen det skulle lösa.
Utredningen föreslår dessutom att det ska vara möjligt att ställa längre gående krav på svenska företag jämfört med de från andra EU-länder som utstationerar arbetskraft här i Sverige. Det är ett dåligt förslag som skulle kunna driva på utvecklingen mot att fler med utstationerade vinner uppdragen. Dessutom strider det mot likabehandlingsprincipen och är därför olaglig.
Fler krav som inte kan kopplas till kontraktet leder till allt färre anbud. Sammantaget riskerar utredningsförslagen leda till dyrare upphandlingar och färre anbud från seriösa företag.
Stefan Holm, näringspolitisk expert, Almega
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
