Det är obegripligt att LO-sfären verkar för att deras egna medlemmar som arbetar inom rut-företag ska bli av med jobbet, skriver Gustav Wiel-Berggren, näringspolitisk expert, i en replik.
I en ledare på Dagens Arena angriper Lisa Pelling rut-branschen från flera håll. För det första insinuerar hon att skattereduktionen på 3,4 miljarder kronor är en ren kostnad för staten. »Är det väl använda pengar?« frågar hon sig.
Många gör samma misstag: man tänker inte längre än att skattereduktionen är en utebliven inkomst för staten. Men det är inte så enkelt. Med rut skapas nya jobb och nya företag, obetalt hemarbete professionaliseras, företagen behöver köpa IT-system, revisionstjänster, firmabilar och lokaler. Transfereringar minskar och kunderna förvärvsarbetar mer.
Skatteforskarna Olovsson och Klein, som för ett par veckor sedan mottog Myrdalpriset för en artikel om just optimal skatt, menar att det bästa vore att momsbefria hushållsnära tjänster. Inte bara rut – utan alla tjänster som utförs i hemmet. Det skulle ge »enorma« välfärdsvinster och sysselsättningseffekter. Så, när Pelling frågar om det är väl använda pengar är svaret kort och gott ja.
Pelling fortsätter att plocka russin ur kakan. Bara 17 procent av de anställda i rut-företag är födda utanför EU, skriver hon, och länkar till en artikel på SCB:s hemsida, som ironiskt nog har rubriken ”Många utrikes födda i RUT-företag”. I samma artikel skriver SCB att 38 procent av rut-företagarna är utrikes födda, att jämföra med 15,5 procent i hela näringslivet. Men det glömde Pelling att skriva.
Artikeln visar även att utlandsfödda rut-företagare är mer benägna att anställa utlandsfödda vilket antagligen ökar chansen för de som kommit till Sverige att få ett jobb.
Pelling riktar även kritik mot att ingen vet hur många nyanlända som arbetar i rut-branschen. I sysselsättningsstatistiken återfinns nyanlända primärt i gruppen asien- och afrikafödda. Som grupp utgör de 5,5 procent av alla anställda i Sverige. Samtidigt är 20,6 procent av alla städare i Sverige just asien- och afrikafödda (SCB Yrkesregistret). Att hämma utvecklingen för företag inom städ kommer troligtvis påverka nyanländas chanser att få ett jobb negativt.
Ledaren konstaterar också att »rut-avdraget inte lett bara till en ökad andel vita jobb, men att de svarta jobben hängt med«. Bakgrunden till detta påstående är en rapport från Skatteverket som handlar om städning av butiker och hotell, inte hushåll. Rut-avdraget nämns inte i rapporten hon hänvisar till.
Pellings påstående står helt i strid med vad Skatteverket säger om rut-avdragets effekter: att skattereduktionen har ökat antalet vita jobb, att svartarbetet har minskat något och att våra attityder kring svartarbete förändrats. Sedan rut-avdraget infördes tycker svenska folket inte att det är okej att anlita svart städhjälp.
Slutligen, det som är obegripligt är inte att Erika Ullberg (S) är för rut-avdraget – det är nämligen 81 procent av hennes väljare också (Hemfrid/TNS Sifo 2015). Det som är obegripligt är att LO och framförallt Kommunal, som organiserar arbetstagarna i branschen, inte tagit tydligare ställning för rut-avdraget. Rut har nämligen varit helt avgörande för det arbete som många av deras medlemmar går till varje dag.
Gustav Wiel-Berggren, näringspolitisk expert, Almega
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
