Amerikanerna bär på en livslögn

Mot alla odds, trots en hög arbetslöshet som bitit sig fast, trots delar av Amerika i djupare misär än tidigare, och trots en alltför passiv ekonomisk politik, lyckades Barack Obama bli omvald som president.

Högerbudskapet att bara de rika blir rikare, så kommer lite välstånd att sippra ner också till de mindre välbeställda, avvisades av väljarna. Försöken att skapa skräck via intolerans och desinformation misslyckades. Senaten fick sin första öppet homosexuella ledamot. Gubbiga republikaner som sagt dumheter om aborter fick storstryk – partiets nederlag än betydligt djupare än enbart Mitt Romneys tillkortakommanden.

Segern inger alltså hopp. Men det är ett delat land som gett Obama en andra chans. Förbluffade lite vad gäller ekonomin har förändrats som en följd av valutgången. Trots mycket prat på morgonen efter valet om behovet av samarbete och samförstånd är chanserna små för Obama att få igenom en mer offensiv ekonomisk politik.

Republikanerna tycks behålla sin majoritet i representanthuset. De vill sannolikt ta revansch för valnederlaget genom att obstruera mot det som behöver göras under de kommande månaderna. Just under den tid man måste enas över partigränserna om hur budgetunderskottet ska hanteras.

Och det är en större ekonomisk kris än vad de flesta är beredda att medge. Nyligen gjorde några sociologer en skrämmande enkät om amerikanernas syn på förmögenhetsfördelningen. Undersökningen visar att amerikanerna bär på en livslögn, att de vill och tror att fördelningen av nationens förmögenheter är mycket jämnare än vad den i verkligheten är.

Amerikanerna har också en förljugen föreställning om sig själva som högteknologiska och rationella. Men de senaste veckorna har vi påmints om att USA i själva verket innebär trasiga valmaskiner, ett ålderdomligt valsystem och mycket byråkrati.

Obamas valseger har inte heller rubbat att solidariteten sviktar på många håll. Precis som i Europa, där de välmående i norr helst inte vill betala för vad de anser vara lata greker och spanjorer, vill de rika vita amerikaner i villaområdena inte subventionera svarta fattiga i nedgångna bostadsområden.

Och de groteskt myckna pengarna i politiken uppmuntrar fel sorts politiker och närmast omöjliggör att USA ska kunna komma ur finansmarknadernas struptag över samhället.

Det sägs att bara kriser har förmåga att skapa verkliga förändringar. Fram till nu har den stora finanskrisen vare sig i USA eller Europa fostrat något nytt ekonomiskt tänkande.

Valutslaget i USA ger chansen till en öppning för att pröva andra ekonomiska teorier. Men om det blir en verklig vändpunkt återstår att se.