Det behövs starkare försvarssatsningar i Sveriges närområde. Men civila, konfliktförebyggande åtgärder är viktigare än militära resursförstärkningar.
Att försvarsberedningens slutbetänkande till följd av Ukrainakrisen skulle innefatta någon form av förstärkning av det militära försvaret var väntat. Men huvudförslaget om 10 ytterligare Gripenplan och en ny ubåt framstår mest som en industripolitisk satsning som moderater och socialdemokrater kan enas om.
Om det finns ett förstärkt hot i vårt närområde till följd av krisen i Ukraina, är det att Ryssland skulle kunna underblåsa och utnyttja spänningar mellan majoritetsbefolkningarna och rysktalande i de baltiska staterna. Vid en skärpt konflikt skulle Ryssland kunna skaffa sig en förevändning att ingripa militärt för att enligt Putins doktrin värna landsmän i grannstater.
Bästa försvar mot detta måste vara aktiva, konfliktförebyggande åtgärder som kan förhindra att situationen över huvud taget uppkommer.
Lärdomarna av Ukraina, den ryska aggressionen och maktövertagandet på Krim är i första hand att nationell säkerhet förutsätter en fungerande statsmakt och medborgerlig sammanhållning. Ukraina har i årtionden liknat en ”failed state”, en icke-fungerande statsbildning. Ukraina har inte fallit offer för en fullskalig militär invasion men har saknat samhällsinstitutioner som vunnit människors tillit och erbjudit skydd och då inte kunnat stå emot påtryckningar och infiltration.
De baltiska staterna däremot fungerar och har genomgått en väldig utveckling sedan Sovjetunionens fall. De är inbäddade i regionala gemenskaper kring Östersjön, i Europa och över Atlanten. Men fortfarande finns spänningar framför allt kring de rysktalande. Och engagemanget för Baltikum i omvärlden har avtagit sedan de entusiastiska åren i Norden på 1990-talet.
I ett kärvare säkerhetspolitiskt läge är det dags för en förnyad proaktiv, förebyggande svensk Östersjöpolitik. Ett nytt försvarsbeslut borde kompletteras med förtroendeskapande åtgärder i linje med den framgångsrika politik för Östersjöområdet och Baltikum som de nordiska grannstaterna inledde på 1990-talet. Och den måste också, trots tidigare besvikelser och dagens berättigade oro och vrede, innefatta Ryssland som är en del av regionen. Att isolera Ryssland är på sikt både omöjligt och kontraproduktivt.
Ett ”Östersjöpaket” omfattande i sammanhanget blygsamma 400 miljoner kronor borde avsättas för detta. I en efter Ukraina uppdaterad kortversion av vår freds- och säkerhetspolitiska rapport från i vintras, ”Fred Säkerhet Försvar, tyngdpunktsförskjutning i svensk politik”, visar Lars Ingelstam och jag att en sådan tanke är högst realistisk.
Den gäller förstärkt diplomatisk närvaro, samarbete i kustbevakning och kring miljöskydd, mänskliga kontakter i vänorter, föreningsliv, företagsverksamhet och handel. I detta ligger också att uppmuntra till en fortsatt och bättre integrering av den rysktalande befolkningen i de baltiska samhällena.
Symboliska förstärkningar av det militära försvaret kan över huvud taget inte vara huvudbudskapet i ett svenskt säkerhetspolitiskt tänkande 2014. I år lämnar svenska trupper Afghanistan efter en militär internationell krisinsats av den modell som omstruktureringen av det svenska förvaret de senaste årtiondena syftat till. Men entusiasmen för militära humanitära interventioner enligt principen ”skyldighet att skydda” har svalnat betydligt efter erfarenheterna från Afghanistan och Libyen, både i Sverige och västvärlden i stort.
Det svenska och internationella ansvaret försvinner inte med tillbakadragandet av militär trupp. Vårt framtida bidrag i världens krisområden måste förstärkas snarare än monteras ner. Men det ska i huvudsak bygga på icke-militär krishantering, polisiära säkerhetsinsatser och breda åtgärder för att förebygga väpnad konflikt och bygga fred.
Anders Mellbourn, statsvetare och journalist. Tidigare bl a direktör för Utrikespolitiska institutet. Rapporten ”Vägval Fred och Säkerhet. En ny svensk politik” , skriven tillsammans med Lars Ingelstam, finns nedladdningsbar på www.fredsagenda2014.se. Har tidigare på Dagens Arena skrivit att Ukrainakrisen visar att vi behöver en ny Östersjöpolitik.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
