Ökade klyftor och bristen på trygghet har skapat en frustration som riktas mot öppenhet och handel, skriver EU- och handelsminister Ann Linde i en replik.
På Dagens Arenas debattsida undrar Malin Björk (V) varför jag stödjer nya frihandelsavtal som Ceta och TTIP.
En tredjedel av de svenska jobben är beroende av den internationella handeln. 1,3 miljoner svenskar har ett jobb att gå till tack vare Sveriges långa tradition som exportnation. Den svenska handelspolitiken är en grundbult i vår ekonomi som skapar tillväxt, sysselsättning och ökat välstånd. För mig som handelsminister är det därför proriterat att arbeta för progressiva handelsavtal och riva handelshinder samtidigt som vi står upp för miljön, löntagarnas intressen och människors och djurs hälsa.
I Sverige har arbetarrörelsen drivit på för strukturell omvandling av arbetsmarknaden vilket har gjort oss till ett av världens ledande innovations- och industrinationer. Det finns få verktyg för att faktiskt öka antalet arbetstillfällen – ett sådant verktyg är nya moderna handelsavtal. Därför stödjer den svenska regeringen, LO och majoriteten av de svenska fackförbunden både Ceta och TTIP. Jag är glad att också Malin Björk slår fast att internationella handelsavtal behövs och att de ska gå hand i hand med en politik för bättre miljö och förstärkt arbetsrätt. Ceta gör just detta.
Malin Björk undrar vad jag menar när jag säger att det florerar rena felaktigheter eller missförstånd i debatten om frihandelsavtal – och skriver sedan vidare i sin artikel påståenden som bekräftar min kommentar.
Jag påstår inte att Malin Björk ljuger när hon säger att »den tyska, franska och flera andra regeringar – företrädesvis socialdemokratiska – sagt att TTIP-förhandlingarna måste stoppas«. Men hon har nog missförstått. För när EU:s handelsministrar träffades i Bratislava den 23 september var det bara ett land som föreslog att förhandlingarna skulle stoppas. Och stödet för att underteckna och ratificera Ceta-avtalet var massivt bland medlemsstaterna.
Vidare menar Malin Björk att avtalen ger »storbolagen särskild insyn i förberedandet av nya lagförslag« och att detta skulle innebära att miljö, klimat- och arbetsrättslagstiftning genom att ses som handelshinder därmed kan stoppas. Det forum, så kallad regleringssamverkan, som upprättas handlar i själva verket om utbyte av erfarenheter och information mellan tillsynsmyndigheter i syfte att motverka handelshinder. Forumet skulle kunna liknas med ett remissförfarande, som måste anses vara en väl beprövad demokratisk metod. Forumet har inte någon befogenhet att ändra befintliga regler eller utveckla ny lagstiftning.
Ceta-avtalet slår dessutom fast att en investerare inte kan förvänta sig att en lagstiftning förblir oförändrad. Statens regleringsrätt är något som Kanada och EU är överens om. Det finns även tydliga hänvisningar i avtalet till ett antal internationella konventioner och principer såsom ILO:s regelverk. Ett handelsavtal med så höga krav på arbetsrätt, folkhälso- och miljöhänsyn är historiskt.
Malin Björk hävdar dessutom att »specialdomstolar inrättas för att storföretagen ska kunna stämma stater om demokratiskt fattade beslut anses ha påverkat det egna företagets vinster negativt«.
Det hon inte skriver är att bestämmelser om egendomsskydd och ett regelverk som innefattar rätt till ersättning vid expropriation redan finns i vår grundlag. Tvistlösningsmekanism för investeringar har funnits sedan 1950-talet och Sverige har i dag 66 bilaterala investeringsskyddsavtal. Att ett företag kan gå till en internationell domstol och pröva sitt fall om en stat plötsligt ändrar förutsättningarna för en investering, är inte konstigt utan måste tvärt om anses fullt rimligt. Detta är kanske särskilt viktigt för små och medelstora företags möjligheter att öka sin export över Atlanten.
Den kritik som växt fram i Europa har ofta sina rötter i protektionism. Ökade klyftor och bristen på trygghet har skapat en frustration som riktas mot öppenhet och handel. Vi ska bekämpa klyftor och orättvisor – inte frihandel.
Ann Linde (S), EU- och handelsminister
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
