För att nå ett jämställt samhälle måste kvinnor bli ekonomiskt oberoende och tillgången på kvalitativ barn- och äldreomsorg inom EU måste bli bra, skriver Europaparlamentarikern Anna Hedh (S) som idag ska hålla tal på FN:s Kvinnokommissions 61:a möte i New York.
Om vi någonsin ska nå ett jämställt samhälle så kräver det kvinnors ekonomiska oberoende. Kvinnor som klarar sin försörjning utan att vara beroende av exempelvis sin man. Det är en fråga som engagerat kvinnor och oroat framförallt män i decennier. Vägen dit är inte enkel, det finns ingen mirakelmedicin för att utjämna ekonomiska klyftor.
Lösningen måste vara horisontell, vi måste orka ta oss an flera sammanhängande problem samtidigt. Under två veckor i mars anordnas FN:s Kvinnokommissions 61:a möte i New York, i år med fokus på kvinnors ekonomiska självbestämmande. Som huvudförhandlare för Europaparlamentets betänkande på samma tema är jag inbjuden som talare under konferensen.
Det ska bli särskilt intressant att träffa engagerade människor från hela världen för att utbyta gemensamma erfarenheter kring dessa frågor. I mitt arbete som Europaparlamentariker utgår jag vanligtvis ifrån en europeisk kontext när jag arbetar, därför är deltagandet i FN-konferensen i New York en stor möjlighet för mig att bredda perspektiven och få ökad förståelse för andras utmaningar och få förslag på lösningar från världen över.
Det finns ingen mirakelmedicin för att utjämna ekonomiska klyftor.
När de frågar mig om situationen i EU kommer jag säga att den tyvärr är fortsatt alarmerande. Lönegapet mellan män och kvinnor är 16,5 procent vilket i sin tur resulterar i en pensionsklyfta på 40 procent, samtidigt som 17 miljoner kvinnor idag hålls utanför arbetsmarknaden på grund av de osäkra arbetsvillkor som drabbar kvinnor i hög utsträckning.
Som svensk får jag ofta höra att Sverige inte har några problem alls på det här området. Det stämmer inte — visst har vi kommit långt — men vi har samtidigt ett lönegap på 12,5 procent vilket i praktiken innebär att kvinnor jobbar gratis en timma per dag. Att vi i Sverige trots allt har kommit längre tror jag beror på att vi lyckats jobba horisontellt — och inte haft synen på jämställdhet som olika stuprör.
Ökat ekonomiskt oberoende kan nämligen inte nås genom att enbart öka kvinnors anställningsgrad, vi måste också se till dessa anställningar är trygga och ger rätt till heltid. Dessutom måste vi ta tag i det obetalda hemarbetet som kvinnor i familjer med ett barn i EU lägger 39 timmar i veckan på, jämfört med männens 15 timmar.
Det här kommer jag tala om när jag träffar FN:s generalsekreterare, António Guterres, under mitt besök i New York.
Kärnan i mitt budskap till honom är att problemet är stort och kräver mångfacetterade lösningar. Bland annat måste vi öka tillgången till kvalitativ barn- och äldreomsorg inom EU, bekämpa de stereotyper som exkluderar kvinnor ifrån arbetsmarknaden och införa en nollvision mot sexuella trakasserier på arbetsplatsen.
Skillnaden i sysselsättning mellan män och kvinnor kostar EU ungefär 370 miljarder euro per år. Något som alla de europeiska näringslivsorganisationer som jag träffat borde vara intresserade av. Tyvärr är passiviteten hos näringslivet anmärkningsvärd.
Efter 13 år som Europaparlamentariker med ansvar för dessa frågor kan jag konstatera att det är samma argument nu som då ifrån högerpartier och de väldigt resursstarka lobbyorganisationer som jobbar hårt för att behålla rådande maktordning.
Kvinnokommissionens 61:a möte i New York kommer förhoppningsvis vara en kraftsamling i kampen för jämställdhet. Startskottet för den våg av förändring som världen idag verkligen behöver.
Anna Hedh (S), Europaparlamentariker
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
