Sverige behöver fler undersköterskor för att säkra personalförsörjningen och kvaliteten i vården. Regeringen måste skapa fler utbildningsplatser, inte fler krossade drömmar, skriver Kommunals ordförande.
Behovet av utbildad vård- och omsorgspersonal är redan stort och kommer att öka ytterligare. Sveriges kommuner och landsting, SKL, räknar med att behöva rekrytera närmare 130 000 personer med gymnasieutbildning fram till år 2023. Den nya personalen behövs främst inom äldreomsorg och sjukvård, hos både offentliga och privata arbetsgivare. Allra störst brist är det på undersköterskor.
Att vård och omsorg har blivit ett bristyrke beror på att den svenska befolkningen lever allt längre och därmed har ett allt större vårdbehov. Samtidigt står en stor generationsväxling för dörren: en stor grupp välfärdsarbetare går i pension och måste ersättas av ny personal.
Men en annan och viktig anledning till bristen på undersköterskor är att Sveriges förra regering underlät att göra nödvändiga satsningar på Komvux. I dag finns alltför få vuxenutbildningsplatser för att studera till undersköterska. Antalet sökanden är fler än antalet platser.
Under 2000-talet har det riktade stödet till den yrkesinriktade gymnasiala vuxenutbildningen varierat kraftigt. Politiken har kännetecknats av en kortsiktig och skadlig ”gasa och bromsa”-mentalitet. Trots stor efterfrågan från elever och arbetsgivare valde den borgerliga regeringen att tidigarelägga avvecklingen av möjligheten för kommuner att ansöka om statsbidrag för att anordna yrkesutbildningar på gymnasial nivå för vuxna, bland annat inom vård och omsorg. I samma veva lade den borgerliga regeringen ner utredningen om hur det kommunala ansvaret för vuxenutbildningen skulle få bästa förutsättningar att fungera.
Resultatet blev en tvär inbromsning av antalet elever och utbildningsplatser samt en brist på utbildad personal – inte minst i vården och omsorgen. Snart befann sig Sverige i en djup lågkonjunktur och den yrkesinriktade gymnasiala vuxenutbildningen kom tillbaka, som en konjunkturpolitisk insats.
Kommunal vill höja ett varnande finger till den nuvarande regeringen. Gör inte om alliansens misstag! Skapa fler utbildningsplatser, inte fler krossade drömmar.
I dag utexamineras alltför få undersköterskor. Våren 2014 tog drygt 2000 elever en godkänd examen från vård- och omsorgsprogrammet (tidigare omvårdnadsprogrammet). Ungefär lika många vuxna läste motsvarande kurser inom den gymnasiala vuxenutbildningen under 2012. Tillsammans rör det sig om mellan 5 000 och 6 000 elever som utexamineras till undersköterska varje år. Det räcker inte på långa vägar för att täcka behovet.
I dag är en fullföljd gymnasieutbildning viktig för att få ett arbete. Gymnasieutbildningen kan ske både inom ungdoms- och vuxenutbildningen. För att säkra personalförsörjningen och kvaliteten i vården och omsorgen måste yrkesutbildningen till undersköterska bli permanent på Komvux.
Den gymnasiala vuxenutbildningen behövs för att stora grupper människor ska få den nödvändiga yrkesutbildning de idag saknar. På Komvux kan vuxna komplettera eller slutföra sina gymnasiestudier efter uppehåll. Men Komvux måste även ge möjlighet till omställning för den stora grupp vuxna som läst ett högskoleförberedande program på ungdomsgymnasiet och som är i behov av en yrkesutbildning.
I dag hindras stora grupper vård- och omsorgspersonal utan yrkesexamen att studera till undersköterska, för att de redan har avslutat till exempel samhällsprogrammet. Det är ohållbart. Alla gynnas av yrkesutbildad personal i vården och omsorgen. Människor får bättre vård samtidigt som personal med examen får bättre löner och tryggare anställningsvillkor.
Bristen på undersköterskor, det ökade vårdbehovet bland äldre och den omfattande generationsväxlingen ställer krav på långsiktiga investeringar i utbildning. Kommunal uppmanar regeringen att göra en kraftfull satsning på fler utbildningsplatser till undersköterska inom den yrkesinriktade vuxenutbildningen.
Undersköterskeutbildningen måste permanentas på Komvux och den måste vara möjlig att läsa även för personer som redan har avslutat en annan gymnasieutbildning.
Det är en överlevnadsfråga för vården och omsorgen. Kvaliteten i välfärden kräver yrkesutbildad personal.
Annelie Nordström, ordförande Kommunal
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
