debatt Timbro föreslår privatisering av Södersjukhuset. Det vore ett stort misstag och skulle innebära en fortsättning på det marknadsexperiment som slitit sönder och dränerat stockholmarnas gemensamma vård i flera decennier, skriver Jonas Lindberg (V).
Den som de senaste åren har följt sjukvårdsdebatten i Stockholm om platsbrist, personal som flyr och en underfinansierad primärvård begriper att det sista Stockholm behöver är ytterligare en privatisering. I själva verket badar Stockholms sjukvård i marknadsexperiment. Explosionen av vårdval inom den öppna specialistvården är en stor orsak till dräneringen av resurser från de sjukaste patienterna och en rent patientfarlig platsbrist på våra akutsjukhus. För varje år med fortsatta privatiseringar har beläggningsgraden ökat och är i dag runt 100 procent.
Privatiseringarna har slagit sönder vårdkedjor och gör att vi i Stockholm måste springa runt på flera olika besök innan vi kommer rätt. Det är med bakgrund i detta helt verklighetsfrånvänt – men inte oväntat – att högerns tankesmedja Timbro lyckas med piruetten att föreslå ännu en privatisering av ett akutsjukhus i Stockholm. Till sina argument framför de att privatiserade S:t Görans sjukhus är mycket mer effektivt och bättre än det offentliga Södersjukhuset, som ständigt dras med långa väntetider och besparingskrav.
Men när man läser Timbros förslag är det mer tydligt att det enda de sysslar med är politisk ideologibildning. Grundläggande förståelse och kunskap om hur sjukvården fungerar lyser med sin frånvaro. S:t Görans sjukhus var innan det privatiserades redan ett mycket välfungerande sjukhus. Det är därtill ett sjukhus med en enligt internationella studier bra storlek, som bidrar till kortare beslutsvägar och underlättat samarbete. Sedan privatiseringen av S:t Göran har sjukhuset haft ett mycket förmånligt avtal och en annan avtalskonstruktion än våra offentliga sjukhus, och har fått mer pengar som kompenserar för kostnadsökningar varje år än övriga sjukhus. Dessutom behöver sjukhuset inte spara lika mycket, då sparkravet på S:t Görans har sänkts till 0,7 procent medan våra offentliga sjukhus ska spara 2,5 procent varje år.
Södersjukhuset har ett mer komplext och omfattande vårduppdrag och sjukare och äldre patienter än S:t Göran vilket gör att Timbros jämförelse haltar rejält, något som Södersjukhusets egen ledning också påpekat.
Stockholm behöver inte mer marknadsstyrd sjukvård. Det blågröna styret i Region Stockholm har redan släppt in alltför mycket av Timbros tankegods i form av new public management i vår gemensamma vård. Konsekvensen är svällande byråkrati och mindre pengar till faktisk vård. Att överföra mer och mer drift av sjukvården till privata aktörer är ett sluttande plan som kommer att leda till krav på ökad privat finansiering i form av egenavgifter och privata försäkringar. Detta applåderar Timbro, vars främsta mål är att rasera en generell och solidarisk välfärd.
Det Region Stockholm behöver är en politik som prioriterar resurserna rätt och ger sjukhusen förutsättningar att klara sina uppdrag så att personal stannar kvar och att fler vårdplatser kan öppnas. Vänsterpartiet vill slopa sparkraven, höja ersättningarna till sjukhusen och införa tydliga satsningar på arbetstidsförkortning med bibehållen lön. För den som vill se ett stopp för högerns marknadsexperiment i vården finns det bara ett parti att rösta på i höst.
Jonas Lindberg, sjukvårdspolitisk talesperson Vänsterpartiet Region Stockholm
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
