När mer än en miljon kvinnor i Sverige är över 65 är det en dålig strategi av publicservice att sortera bort nästan alla över 60 ur rutan.
Hela Sverige ska leva, är en slogan som fått fäste i vartenda politiskt parti. För SvT gäller att hela Sverige ska synas.
Debatten om mångfald och representation har tagit fart och det är bra. Tittarna ska känna sig speglade och respekterade. Det handlar både om en visuell identitet och vilka frågor vi berättar om, säger programdirektör Lena Glaser.
Alltså även om vad man visar genom att inte visa.
Ett samhälle med många äldre är ett samhälle med hög levnadsstandard och välfärd. Hur äldre kvinnor behandlas är ett mått på hur civiliserat samhället är.
Kvinnor över 65 är en av de snabbast växande grupperna i Sverige, både i antal och medellivslängd:
- 1960 var 11,8 procent av hela befolkningen 65 år och äldre, både män och kvinnor.
- 2016 utgjorde enbart kvinnor över 65 år 11,3 procent av hela befolkningen, drygt 1,1 miljon.
Det är en dramatisk förändring, som borde hamna högt på dagordningen hos nyhetsredaktioner, inte minst det allmänägda SVT, med sitt samhällsuppdrag.
Hur äldre kvinnor behandlas är ett mått på hur civiliserat samhället är.
I praktiskt journalistiskt arbete handlar det bland annat om att synliggöra hälsa, inkomster, kön och klass. Och inte enbart uppmärksamma de glada och friska, utan även dem utan starka röster och egen blogg.
Skillnaden i förväntad livslängd mellan kvinnor med lång och kort utbildning ökar kraftigt. Kvinnors dödsrisk ökade med 12 procent för den lägsta femtedelen av inkomsterna, medan risken att dö samtidigt minskade med 40 procent för kvinnor i det översta inkomstskiktet. Uppgifterna avser 1990 – 2007.
Om detta borde SVT berätta mera.
Men äldre kvinnor är inte starka lobbyister. Och talar sällan högljutt om sig själva. Samtidigt tillhör de den stora gruppen licensbetalare, och använder troget tablåteves utbud.
Just därför borde de vara priogrupp för vd Hanna Stjärne – och finnas med i tankarna hos programdirektören Lena Glaser när det handlar om det »visuella« det vill säga hur de äldre kvinnorna syns.
Här får SVT verkligen inte godkänt:
- Av SVT:s 1081 journalister är 54 procent kvinnor. Av dem är 126 (42 procent) 50 år eller äldre och 30 (38 procent) är 60 år eller äldre.
- Av SVT:s 88 programledare är 64 procent kvinnor. Av dem är 11 över 50 år och bara 2 kvinnor är över 60, det vill säga 3,6 procent av programledartotalen.
Det är ingen tröst att underrepresentationen på det här området verkar vara tämligen jämställd. Det finns inte fler manliga programledare över 60 år.
När sex publicserviceföretag i Europa undersökte hur och när äldre syns i rutan blev Sveriges resultat inte heller bra. Bara 2 procent av personer som överhuvudtaget syntes i rutan på bästa sändningstid var över 65.
Ett kommersiellt företag ger sina lojala kunder rabatter. SVT gör tvärtom och minskar värdet av licenspengen.
Äldre kvinnor (och män) är i förhållande till sitt antal kraftigt underrepresenterade i rutan. De varken finns eller syns i det offentliga samtalet. Och detta borde bekymra SVT. Ett kommersiellt företag ger sina lojala kunder rabatter. SVT gör tvärtom och minskar värdet av licenspengen.
Frågan om representation är knepig. SVT måste balansera mellan befolkningens ändrade sammansättning och den egna anställningstryggheten. Olika grupper kräver att bli sedda och få synas. Men blandningen ger bästa chansen att inte tappa helhetsperspektivet.
I boken Passé, de ofrivilliga pensionärerna, skriver tidigare SVT-programledaren Marianne Rundström om hur osynliggörandet började långt innan hon fyllde 67. Ingen öppen diskriminering, bara att inte tillhöra gruppen det satsas på.
Kvinnor med grått hår är väl i stort sett utrotade på SVT, säger kollegan Claes Elfsberg, som numera gör inhopp som ofrivillig pensionär. Han tror att »de manliga grå tinningarnas charm går för sig och kanske till och med uppskattas i rutan medan rynkor på kvinnor är mer besvärande«. Ålderism* är begreppet som används.
Det är lätt att jämföra äldre kvinnor med män i samma ålder och tro att den ena gruppen tränger ut den andra. Men så är det knappast, även om en och annan åldersrik kock eller kriminolog får mer plats och utrymme än någon motsvarande kvinna skulle kunna drömma om.
Både äldre män och kvinnor behövs i rutan!
SvT har inget omöjligt uppdrag, utan många vägar att låta hela Sverige synas.Det handlar mest om sunt förnuft för en medborgarfinansierad teve som vill respektera sina tittare och vara relevant för sin sannolikt största målgrupp.
Äldre programledare behövs och måste få synas i rutan. De signalerna jagar säkert också bort en del åldersångest hos gruppen 35-47-åringar, åren då allt ska hända, innan det plötsligt tar slut.
SVT har med andra ord inte för många äldre medarbetare, utan kan gärna anställa flera.
I alla fall om tittarna får bestämma.
Fotnot: Begreppet ålderism kan definieras som stereotypa föreställningar eller diskriminering som utgår från en människas ålder.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.